Nytt hopp för solkraften
Vindkraften jobbar i motvind. Och el från solceller tycks inte vara hett. Men nu finns hopp. Om fem år kommer de första fabrikstillverkade svenska solcellspanelerna ut på marknaden. Det handlar om tunnfilmsteknik, som enligt företaget Solibro har en gigantisk utvecklingspotential.
Solibro är ett avknoppat företag från forskningscentret Ångström Solar Center, ÅSC. Nu har Solibro genom avtal med ABB, Vattenfall, Sydkraft, Sjätte AP-fonden och norska Energy Future Invest säkrat de pengar som behövs för att ta steget från laboratoriet till marknaden för tunnfilmstekniken.
Enligt Solibro ligger svensk solcellsteknik i forskningstäten och ÅSCs solcellsmoduler i tunnfilmsteknik har lika hög verkningsgrad som de kiselbaserade celler som används i de stora tyska och japanska solprogrammen. Tunnfilmsteknikens fördel är att den är betydligt billigare. Och det behövs. I dag är solel tio gånger dyrare än den el som produceras.
Statens Energimyndighet säger i en rapport till regeringen att det krävs marknadsfrämjande åtgärder för att solel på allvar ska bli en energikälla att räkna med - och att det inte räcker med stöd till forskning och utveckling.
- Till att börja med är målet att öka kunskaperna och medvetenheten om solcellstekniken, säger Maria Malmkvist på Energimyndigheten.
Maria Malmkvist säger att det är ganska få personer som är aktiva inom området och hon ser gärna att nätverken växer och att elinstallatörer, fler byggföretag och fler personer inom kraftföretagen blir involverade.
Energimyndigheten anser att det nya statliga ROT-avdraget på 100 miljoner för solcellsinvesteringar bör förlängas från 18 till 36 månader, eftersom processen är lång från de första planerna till installation.
Elcertifikat och handeln med utsläppsrättigheter, som ska ge stöd åt produktion av förnybar el, lovar inte tillräcklig kontinuitet för att företagen ska börja investera i utbildning och kunskapsutveckling, anser Energimyndigheten.
- Vi har föreslagit tre modeller för stöd till solcellerna på marknaden: statliga investeringssubventioner, inmatningslag och elcertifikat, men inte tagit ställning för någon av dem, säger Maria Malmkvist.
Inmatningslagen bygger på en modell från Tyskland. Där har man hunnit långt på solcellsområdet med statligt stöd. Man har rätt att mata in överskottsel från sol och vind till elnätet och ta el från nätet när det är mörkt eller vindstilla. I det svenska elsystemet skulle eltillförseln kunna balanseras med den snabbreglerande vattenkraften.
Elcertifikaten har vindkraftsförespråkarna kritiserat (se SFT den 14 juli) för att de har gjort investerare tveksamma.
Fungerar verkligen elcertifikaten för sol och vind?
- Man har lyckats oerhört bra i Tyskland, även om det fått konsekvenser för elnätet. Vårt grundbudskap är att vi ska ha ett marknadsbaserat system och det är viktigt att solcellerna kommer in i det på rätt sätt, säger Maria Malmkvist.
Energimyndigheten föreslår också ett långsiktigt stöd på drygt 150 miljoner kronor för solceller i nya hus på den privata marknaden, som komplement till ROT-programmets inriktning mot den offentliga sektorn.
Solceller
* Solceller omvandlar solljus direkt till el. Det finns en växande marknad för solceller i områden där elnät saknas.
* För att kunna konkurrera med basproduktionen av el i länder med utbyggt elnät måste solcellerna bli mycket billigare. Det kan dröja 20-40 år, enligt Ångström Solar Center, ÅSC, i Uppsala.
* ÅSC är ett forskningsprogram vid Uppsala universitet där man arbetar med tunnfilmsteknik.
* Det krävs 70 000 kvadratkilometer solceller för att klara världens elförbrukning. Det motsvarar mindre än fem procent av Saharas yta eller tolv kvadratmeter per person. Och det är faktiskt sant att solceller fungerar bättre kalla, soliga dagar än varma.
