I dag när 7 timmar, 48 minuter och 32 sekunder har gått av dagen börjar ett nytt år. Då är dagen och natten i jämvikt, enligt det persiska nyåret, Nouroz. Det innebär att tusentals stockholmare firar genom att duka fint och dekorera med föremål som kallas haftsin.

Nouroz-bordet ska innehålla minst sju saker som börjar med bokstaven sin, persiska namnet för bokstaven s. Det är därifrån namnet haftsin kommer.

Var och en av sakerna symboliserar ett fenomen. Senjed, vildoliver, är symbolen för kärleken - man trodde att doften av vildolivsblommor stimulerar erotiska känslor hos män och kvinnor. Andra föremål är vitlök, mynt, vetegroddspastej, vinäger, äpple och grodda frön. Även guldfiskar och speglar hör till rekvisitan.

Familjer och vänner samlas och väntar tillsammans in det nya årets ankomst. Vid klockslaget för det nya året omfamnar man varandra och hälsar nyåret välkommet.

I tisdags inleddes nyårsfirandet med att man tände eldar på Järvafältet i Rissne. När eldarna brunnit ner en bit hoppar man över elden i hopp om att man på så sätt ska bli av med vinterkylans klenhet och tröghet och få eldens värme och friskhet.

Traditionen med elden kommer från zoroasterianismen och enligt den stiger änglar ner med vårens ankomst för att välsigna jordelivet. Förr tändes en eld på hustaken för att änglarna skulle hitta rätt hem och välsigna det.

- Jag är Hajdi Firoz och jag kommer bara en gång per år och nu är våren här, ropar en figur som liknar sotig.

Hajdi Firoz kommer också från zoroasterianismen. Hans uppgift är att se till att alla har roligt och att alla dansar.

Nyårsfirandet avslutas med högtidsdagen SeezDeh Bedar, som infaller tretton dagar efter nyår.