• – Det handlar inte bara om mig och mitt barn, det är barn i hela Sverige som inte får möjlighet att utveckla sitt nationella minoritetsspråk, säger Daniel Särkijärvi.
Fria Tidningen

Förskola nekar barn språkstöd i meänkieli

Daniel Särkijärvi vill att hans barn ska få med sig modersmålet meänkieli tidigt i livet. Men nu nekas familjen språkstöd för den yngsta dottern på förskolan, trots att Kalix är förvaltningskommun för meänkieli.

Sverige behöver en lagändring som säger att barn med rötter i de nationella minoriteterna har rätt att få modersmålsstöd redan i förskolan. Det menar Daniel Särkijärvi i Kalix, som kämpar för att hans dotter ska få möjlighet att prata meänkieli på förskolan.

– Alla barn i de nationella minoriteterna ska ha möjlighet att utveckla sitt språk, och det är viktigt att det börjar tidigt. Meänkieli har tryckts ned under långt tid men nu har vi möjlighet att revitalisera språket, säger han.

Daniel Särkijärvis tre äldre barn har alla haft språkstöd i meänkieli under sin tid på förskolan. Men när den yngsta dottern Sandra började på samma förskola var den möjligheten borttagen, utan någon närmare förklaring.

Daniel Särkijärvi vände sig till Skolverket för att ta reda på om det var förenligt med skollagen att förneka förskolebarn språkstöd i de kommuner som likt Kalix är förvaltningskommuner för minoritetsspråken. Svaret blev att det räcker att det finns en förskola i kommunen med personal som pratar minoritetsspråket.

– Men att sätta vår dotter på förskolan med meänkielitalande personal i Kalix kommun skulle innebära 4, 5 mils extra resväg varje dag. Det enda jag kräver är att det kommer en pedagog som talar meänkieli till förskolan någon timme i veckan. Eller att kommunen står för att transportera barnen till förskolan där det finns personal som pratar meänkieli.

Enligt en lag som infördes 2015 har barn i grundskolan rätt att få språkstöd i minoritetsspråken. Men om det blir ett glapp fram till att de börjar skolan kommer barnet inte ta till sig språket lika naturligt, menar Daniel Särkijärvi.

– Det finns flera familjer där föräldrarna inte har fått lära sig meänkieli, men ändå vill att barnen ska ha det med sig. Och även om språket finns hemma är det viktigt att det är synligt i samhället också, för de andra barnen och de andra föräldrarna. När språket finns redan på förskolan kan det leda till att fler börjar fundera kring sin identitet och vad vi kan lära oss av vårt kulturarv.

2010 upprättades lagen om minoriteter och minoritetsspråk, som ger Sveriges fem minoriteter ett grundskydd när det gäller främjandet av språken och kulturerna. Som en del av lagen upprättades förvaltningsområden för meänkieli, finska och samiska. Där ska de nationella minoriteterna ha möjlighet att ha kontakt med myndigheterna på sitt språk och kommunerna ska erbjuda barn- och äldreomsorg på minoritetsspråken.

Kalix är förvaltningsområde för meänkieli sedan 2011. Enligt Charlotte Sundqvist, skolchef i Kalix kommun har det aldrig erbjudits något fast språkstöd i meänkieli på förskolorna. Däremot har det funnits ett projekt där en pedagog rest runt mellan förskolorna och pratat meänkieli och finska med barnen.

– Men projektet tog slut och vi har inga planer på något liknande igen. Vi har en förskola i kommunen där det finns personal som pratar meänkieli och det har Skolstyrelsen intygat att det räcker.

En ny lag för minoritetsspråken kan dock vara på gång. I slutet av januari presenterade regeringen ett en lagrådsremiss för en förstärkt minoritetspolitik, baserad på utredningen "Nästa steg?" När det gäller möjligheterna till förskoleundervisning på meänkieli, samiska och finska inom förvaltningskommunerna föreslår man bland annat att rätten till förskola förs över till skollagen, och att alla vårdnadshavare i kommunerna ska tillfrågas om de önskar plats på en förskola där minoritetsspråken talas. Lagändringarna föreslås träda i kraft i januari 2019.

Maja Mella, verksamhetsledare på Svenska tornedalingars riksförbund menar dock att det stora problemet är att det inte finns tillräckligt med förskolepersonal som talar meänkieli. Umeå universitet har fått i uppdrag att ta fram en lärareutbildning på meänkieli men inget har pressenterats än.

­– Svenska staten lappar och lagar gärna istället för att ta ett helhetsgrepp. Det behövs en utbildningsstrategi så att barn kan lära sig sitt språk och sin kultur genom hela skolgången.

Fakta: 

Ett av fem minoritesspråk

Minoritetsspråket Meänkieli kallades tidigare tornedalsfinska. I Sverige bor det uppskattningsvis 70 000 personer som talar eller förstår meänkieli helt eller delvis, främst i de nordöstra delarna av landet.

Övriga minoritetsspråk i Sverige är finska, jiddisch, romska och samiska.

Källa: minoritet.se

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kooperativ vård lockar patienter

Patienterna strömmar till Sveriges första medlemsägda vårdcentral i Sollefteå och nu finns planer på att bygga ett sjukhus.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu