• Martin Hjelmar är en av flera föräldrar som engagerat sig mot nedläggningen av Godegårdsskolan.
  • Godegårds skola ligger i nära anslutning till byns fritidshem och förskola. ”Kommer man hit på rasten ser man barn i klass 1 till 6 som leker med varandra och alla får vara med”, säger Martin Hjelmar.
Landets Fria

Populär byskola läggs ner i Motala

Nedläggning hotar den lilla skolan i Godegård i Motala kommun. För få barn anser kommunen – en personlig och välfungerande skola menar byborna, som nu tar strid mot beslutet.

Motala kommun har beslutat att lägga ner grundskolan i Godegård på grund av för litet elevunderlag. Bybor och föräldrar har överklagat beslutet till förvaltningsrätten och menar att det har tagits på felaktiga grunder.

– Utredningen som föregick beslutet har flera sakfel och utredaren har inte varit ute på skolan och pratat med elever och personal. Det är en bra skola som är viktigt för hela bygden, säger Martin Hjelmar som har barn på skolan och är engagerad i protesterna mot beslutet.

Godegårdsskolan har i dagsläget 37 barn fördelade över förskoleklass upp till årskurs sex. De senaste åren har elevunderlaget minskat ordentligt, 2013 var 65 barn inskrivna på skolan. Minskningen, som enligt kommunen beror på utflyttning, är den största anledningen till beslutet att lägga ner skolan, enligt bildningsnämndens ordförande Nicklas Rudberg (S).

– Det är för lite barn och för lite pedagoger i skolan, vi kan inte garantera kvaliteten på undervisningen och inte ge rätt utmaningar till eleverna.

Han menar att en liten skola leder till mindre resurser, vilket innebär att stödresurser blir små eller obefintliga.

Men Martin Hjelmar menar att just det lilla elevantalet och de blandade åldrarna bidrar till en unik atmosfär på skolan, där barn i alla åldrar hjälper och leker med varandra. Skolan har också dragit igång en grönsaksodling där barn, pedagoger och föräldrar odlar tillsammans. Lunchen lagas i en bespisning i det angränsande servicehuset där barn och äldre äter tillsammans.

– Det är en jättebra och lugn studiemiljö och pedagogerna är suveräna, även om de inte har samma resurser som på en stor skola. När barn från Godegårdsskolan kommer upp i högstadiet får de ofta höra att de är så trygga och starka i sig själva.

När skolan stänger vid årsskiftet ska barnen delas upp på de två kvarvarande landsbygdsskolorna i den norra delen av Motala kommun. Något som oroar Martin Hjelmar.

– Mina barn är i lågstadieåldern och är framför allt ledsna för att de inte ska få gå med sina kompisar nästa år. Många barn kommer också att behöva åka skolskjuts längre sträckor.

Ett förslag som har lagts fram för att kunna ha kvar skolan är att utöka upptagningsområdet så att fler barn i kommunen kan börja på skolan. Men kommunen menar att det är bättre att öka på elevunderlaget till de två andra skolorna i området.

– I kommunens landsbygdsprogram står det att vi ska behålla skolor och förskolor på landsbygden så långt som möjligt. Men här är det för få barn. Det skulle krävas en rejäl inflyttning för att det ska vara möjligt att behålla skolan, säger Nicklas Rudberg.

Det är en inflyttning som är på gång, menar Martin Hjelmar.

– Vi ser en generationsväxling nu, med många äldre som vill flytta ifrån sina hus. Men om skolan läggs ner så blir det inte så, då kommer huspriserna att sjunka och barnfamiljerna vill inte flytta hit. Det här påverkar hela bygden. De som driver den lokala mataffären är också oroliga för att de inte ska kunna fortsätta.

Just för att beslutet har effekter för hela området runt Godegård menar Martin Hjelmar och de andra protesterande föräldrarna att beslutet borde ha tagits i kommunfullmäktige, och inte bara i bildningsnämnden. Något som beror på att kommunen gjort bedömningen att det inte handlar om en principiell fråga, menar Nicklas Rudberg.

– Vi behåller två av tre skolor i kommundelen. Skolan läggs ner som en konsekvens av den urbanisering som vi ser i dagens Godegård, inte för att detta är början på en urbanisering. Det handlar om att ge alla barn rätt till en god undervisning oavsett var man bor i kommunen.

Föräldrarna hoppas nu att förvaltningsrätten ska ta upp ärendet, vilket skulle innebära att beslutet måste prövas av kommunstyrelsen innan det kan verkställas. Protesten mot skolnedläggningen har även engagerat boende i andra samhällen i Motala, och väckt en debatt om neddragningar på landsbygden generellt.

– Många har hört av sig och sagt att de har upplevt att bildningsnämnden har tagit förhastade beslut i andra liknande frågor. Det är många som känner sig sårbara på landsbygden, säger Martin Hjelmar.

Under lördagen den 21 oktober arrangerades en manifestation mot skolnedläggningen i centrala Motala, som lockade upp emot 1 000 personer. Det hölls tal och skulptören Stefan Karlsson, som också har barn på Godegårdsskolan, sågade sönder ett trästycke som symboliserade utredningen som föregick nedläggningsbeslutet.

– Jag använde en av de minsta motorsågar som finns, för att visa att det inte behövs någon stor såg för att såga itu en så tunn utredning, säger han.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Glesbygdens framgångssagor studeras

Vad är det som gör att vissa orter i glesbygden lyckas bättre än andra? Det frågar sig forskare i en nytt stort nordiskt projekt kring regional utveckling.

Landets Fria

197 miljoner till landsbygden

Regeringen nya Hela Sverige-satsning ska ge fler gröna jobb, servicekontor på små orter och bättre internetuppkoppling.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu