De räddar maten som annars slängs
Skadad frukt och grönsaker, dagsgammalt bröd, varor med trasiga förpackningar och andra som precis har passerat sitt bäst före-datum. I det solidariska kylskåpet får vem som helst hämta mat som annars slängs.
Klockan är fem och på Omställningsverkstan i Linné har det blivit dags att fylla upp det solidariska kylskåpet med mat inför kvällens öppning. På Hemköp vid Masthuggstorget lastas bananlådor fulla av kasserad mat och sopsäckar med bröd i en kundvagn och på en lastcykel som nästan tippar av tyngden. Bruno Chies trampar på i uppförsbacken samtidigt som han berättar om verksamheten han var med och startade upp för ungefär ett år sedan.
– Jag fick idén 2015 när jag var på en konferens i Tyskland där food-sharing är stort och tänkte att vi borde kunna starta något liknande här. Det finns många som har hållit på att dumpstra till exempel som jag tänkte skulle vara intresserade.
Sommaren 2016 ställdes det solidariska kylskåpet in i Studiefrämjandets lokaler och sedan dess har ordet om kylskåpet där vem som helst får hämta gratis mat spridit sig. Sorteringen pågår för fullt och det diskuteras vad som ska slängas och inte. Blomkålsblast, är det något någon kan vilja ha?
– Vi tittar noga på sista förbrukningsdatum, men det är få varor som har det. De flesta har bäst före-datum men det är bara en standard inom industrin att varan kan tappa i kvalitet men det blir inte en hälsofara. Vi informerar också folk att de måste titta, lukta, känna och smaka, säger Bruno Chies.
Tomasz Cieslak, som också har varit engagerad sedan förra sommaren, tittar bort mot det något stökiga bordet fullt av grönsaker, frukt, kexpaket och kakor.
– I början var vi jättenoga med att sortera allt snyggt och när det var lite mindre mat var det enklare att hantera. Nu sorterar vi mindre, också för att engagera de som kommer så att de ska se att det är ett jobb och att allt inte bara ligger framme fint som i en affär.
Klockan är sex, kön utanför har växt och när dörrarna öppnas strömmar folk in. Det börjar ett intensivt plockande från kylen, bordet och ur de stora plastlådorna som fyllts med bröd. Johanna är här för första gången och har lyckats hitta både ett bönbröd och en stor påse ris.
– Jag fick tipset av en kompis som är engagerad inom dumpstring-rörelsen men det här kändes som ett bra sätt om man inte är så äventyrlig. Det är ju fantastiskt att man kan få mat som hade kostat hundratals kronor annars, säger hon.
Men även om besöksantalet inte har varit något problem, är det inte alltid lika lätt att få maten på plats. Bruno Chies säger att få med butikerna på tåget är den absolut största flaskhalsen.
– Vi har gång på gång försökt att få ett möte med butikerna som inte redan har något matsvinnssamarbete, men vi har blivit ignorerade. Nu försöker vi hitta ett annat sätt att nå dem.
Solidariskt kylskåps största leverantör är Hemköp vid Masthuggstorget som har varit med från början efter att en engagerad anställd framfört frågan till butikschefen Andreas Kent. Han har förståelse för att andra butiker kan ställa sig tveksamma.
– Det svåra med volontärorganisationer är strukturen och det stora problemet handlar om logistik och kontinuitet. Det gäller att få till rutiner för hämtning, det finns ingen anställd och det är lite olika människor som kommer.
Att matsvinn har blivit en allt större fråga märker Andreas Kent absolut av. Många frågar vad som händer med maten och inom branschen pratas det om frågan på ett helt annat sätt än när han började i slutet av 1990-talet. Butiken har även tidigare skänkt mat, men då till välgörenhetsorganisationer som vänder sig till exempelvis hemlösa. Också när det gäller vad som händer med maten tycker sig Andreas Kent ha sett en förändring.
– Det har gått från att mest hjälpa utsatta till att folk tycker att det är helt okej mat som slängs och helt enkelt inte vill att det ska slängas. Det känns som att det har blivit mer som på min morfars tid att det är tabu att slänga mat.
Det är en blandad skara besökare som kommer denna kväll; studenter, pensionärer och barnfamiljer. Tomasz Cieslak berättar att vissa som kommer för första gången är väldigt försiktiga med att plocka av maten, särskilt när han försöker locka in folk som bor i området.
– Många vill inte ta för att de kan köpa själva och de vill att andra mer behövande ska få del av maten. Men det finns tillräckligt för att även de som har råd ska kunna äta av det, säger han och fortsätter:
– Det är egentligen dem vi vill programmera av från den här konsumtionshetsen. Annars blir vi bara ännu en välgörenhetsorganisation.
En annan vanlig reaktion från nya besökare är att plocka på sig väldigt mycket mat, just för att det är gratis.
– Vi stoppar dem aldrig, vi säger bara att den enda regeln är att ni inte får slänga det ni tar. De kommer igen och tar kanske lika mycket, kommer hem och får slänga. Nästa gång tar de lite mindre, det är också en process i att förändra beteendet, säger Tomasz Cieslak.
Bruno Chies berättar att diskussioner om hur mycket man egentligen får ta ibland dyker upp.
– Det enda jag kan säga är att så länge alla är medvetna om att det ska ätas upp och inte slängas så spelar det ingen roll vem som tar. Visst är det bra om man kan dela med sig och tänka på de som kommer efter, men det viktigaste är att det inte slängs.
Yuan Yuan hjälper till att hålla ordning på bordet under kvällens gång. Hon är utbytesstudent från Kina som nu studerar sitt tredje år vid Göteborgs universitet. Kylskåpet hittade hon till när hon besökte cykelköket i samma lokal och fastnade för idén som hon gärna vill sprida till vänner i Kina.
– I större städer som Shanghai där jag bodde förut ställer de ibland ut kylskåp på gatan och folk kan komma och plocka upp mat. Men det är inte så stort, det finns bara på någon gata. Här är det väldigt populärt redan efter ett år.
Ungefär en halvtimme efter att dörrarna öppnats är nästan all mat borta och besökarna har försvunnit efter en kort och intensiv rusning.
– Om det fanns fler kylskåp skulle det jämna ut sig mer med besökarna, nu kommer folk från olika stadsdelar för att hämta mat, säger Bruno Chies.
Redan i dag finns fler solidariska kylskåp i Göteborg, även om det på Vegagatan är det absolut mest aktiva.
– Det som skulle hjälpa oss mest är att folk förstår hur konceptet fungerar och implementerar det i stadsdelen de bor. Det behövs inte mycket för att få det att fungera; en lokal, ett kylskåp och sedan får folk själva engagera sig, säger Tomasz Cieslak.