• Thomas Hammarberg har tidigare varit Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.
Fria Tidningen

Hammarberg: Hatbrotten mot romer måste tas på allvar

Kränkningar, våld och fördomar som går i arv från generation till generation. Fria Tidningen har träffat Thomas Hammarberg för ett samtal om hatbrott och om vägen mot inkludering. – Jag hoppas på nästa generation, men då måste dagens politiker ta ansvar.

När det talas om romer i den svenska debatten har det de senaste åren varit främst en grupp som har lyfts fram. Det handlar om besökarna som till stora delar kommer från Rumänien och Bulgarien och som försörjer sig i gatubilden i Sverige. Kommissionen mot antiziganism har gjort intervjuer med några av de personer som tillbringar mycket tid på svenska trottoarer och torg, både i Stockholmsområdet och i Göteborg. Många berättar om oförskämdheter, att folk sparkar iväg deras muggar men också om än värre händelser.

– Det är ett urval naturligtvis men vi tror att det är typiskt, hur de utsätts för trakasserier och ibland rent våld, och hur rädda de är, säger Thomas Hammarberg och fortsätter:

– Det är ett försök att få fram deras röst i den svenska debatten, där vi tycker att hatbrott och övergreppen som sker har fått alldeles för lite uppmärksamhet.

I mars 2014 kom regeringens vitbok. Under titeln Den mörka och okända historien: vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet skildrades tvångssteriliseringar, kartläggningar och inreseförbud. Men därmed var inte frågan avslutad utan i samband med det tillsattes Kommissionen mot antiziganism av regeringen.

Thomas Hammarberg är ordförande för kommissionen, som både har som uppdrag att direkt motverka antiziganism men också att komma med förslag till åtgärder.

– Romerna är inte bara den största etniska minoriteten i Europa, de är också de mest diskriminerade. Det görs alldeles för lite för att komma över de fördomar och trakasserier som romer drabbas av i land efter land.

Thomas Hammarbergs eget engagemang i frågan började redan på 60-talet, då han startade ett samarbete med Katarina Taikon kring bland annat en gemensam bok. Sedan dess har han på olika sätt jobbat med mänskliga rättigheter bland annat som Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter år 2006–2012. Han menar att försvaret för minoriteters rättigheter är en självklarhet i kampen för mänskliga rättigheter.

– Hållningen till minoriteter är en testfråga om vi är seriösa när vi talar om rättigheter.

En del av kommissionens uppdrag handlar om att ge förslag på vad regeringen ska satsa på i framtida budgetar. I den budget som gäller i år har regeringen vikt 16,5 miljoner kronor till åtgärder för romer. Pengarna går till exempel till Forum för levande historia och arbetet med utställningen Vi är romer – möt människorna bakom myten och till Folkhälsomyndigheten som gör en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors livssituation och hälsa. Också vissa kommuner får del av pengarna, som bland annat går till att förbättra romers inkludering inom till exempel utbildning, arbete, hälsa och social omsorg.

Men i budgetpropositionen inför nästa år har anslaget sänkts med två miljoner kronor. Totalt finns 14,5 miljoner avsatt för den nationella minoriteten romer, vilket inte är tillräckligt, enligt Thomas Hammarberg. Totalt får nationella minoriteter drygt 100 miljoner kronor.

För ungefär en månad sedan lämnade kommissionen mot antiziganism sin andra delrapport till regeringen, där de har identifierat ett antal områden som viktiga att gå vidare med. Hatbrott är ett av dem, och förutom den tidigare nämnda intervjustudien har man också tittat på svenska romers utsatthet. Där handlar det främst om hur polisen och åklagarmyndigheterna har reagerat på anmälningarna om hatbrott under två års tid.

– Det är mer en studie i hur samhället reagerar när någon faktiskt tar steget att anmäla. Vi är övertygade om att det är många hatbrott som sker utan att någon vill anmäla, för det är ofta obehagligt att göra det, säger Thomas Hammarberg.

– Det är orimligt att så många allvarliga hatbrott ska kunna genomföras men så ytterst få rättsliga åtgärder.

För Thomas Hammarberg står det klart att en av de viktigaste sakerna som Sverige måste göra är att klara av situationen med besökare från bland annat Rumänien på ett medmänskligt sätt.

– Vi måste säga nej till alla förslag om repressiva åtgärder som förbud, att inte släppa in dem i landet eller liknande.

För det ser han två avgörande faktorer. Den första är att avsluta diskussionen om avhysningar.

– Det är inte så att de som kommer hit från andra länder, att de vill ockupera några särskilda områden eller väcka irritation. De vill bara ha någonstans att anständigt övernatta. De erbjuds aldrig, eller sällan i alla fall, alternativ. Vi måste satsa mer på att erbjuda enkla men människovärdiga alternativ. Den där konflikten måste lösas.

– Det andra är att vi måste försöka sätta stopp för hatbrotten, och de övergrepp som sker måste lagföras.

Men på frågan hur sekel av fördomar, kränkningar och övergrepp ska få ett slut finns inte något tydligt svar – vare sig i Sverige eller i Europa i stort. Thomas Hammarberg menar att skolan är viktig, och genom den kan ”romer bli människor för nästa generation”. Kommissionen mot antiziganism håller därför på att ta fram undervisningsmaterial, främst riktat mot högstadieelever. Det är en slags enklare version av den vitbok regeringen släppte för ungefär ett och ett halvt år sedan.

– Det måste bli ett starkare inslag av att berätta om romernas historia, vilka de är och deras kultur.

Och Thomas Hammarberg tror på förändring, men då krävs det att politikerna tar ansvar.

– Jag hoppas på nästa generation, det gör jag faktiskt. Men det krävs att den nu aktiva generationen av beslutsfattare verkligen tar ställning för de här principerna om mänskliga rättigheter och allas lika värde.

För kommissionen tar uppdraget slut i maj nästa år, då de slutrapporterar till regeringen. Men då måste det finnas något annat, säger Thomas Hammarberg. Ytterligare en studie ska göras om vad de existerande myndigheterna gör i dagsläget, om det är tillräckligt och hur deras ansvar skulle kunna se ut. Det handlar till exempel om Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och Skolverket.

Han lyfter frågan om den Mänskliga rättigheter-institution, som regeringen föreslog i somras, och som ska ligga under någon av riksdagens myndigheter. Liknande institutioner finns redan i till exempel Danmark, Finland och Norge.

– Den måste ge prioritet åt romernas rättigheter. Det är den grupp som kanske är mest eftersatt i många avseenden. Vi vill ju inte att romerna ska isoleras från de andra myndigheterna, de måste ju vara en del av deras jobb.

Men Thomas Hammarberg tror ändå att någon form av organiserad representation av romer i det svenska samhället behövs. Även om ett ökat ansvar från övriga myndigheter är något som måste till.

– De är över 50 000, det borde kunna finnas någon form av institution som representerar dem. Som remissinstans, eller när man vill veta åsikter om olika saker som skulle kunna vara organiserat så att man får en tydlig bild.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

De räddar maten som annars slängs

Intervju

Sedan ett år tillbaka fylls det solidariska kylskåpet på Omställningsverkstan upp med mat som annars skulle ha kastats bort flera dagar i veckan. Då får vem som helst komma och rädda det hen vill.

Göteborgs Fria

Ghattas: blockaden av Gaza måste brytas

Intervju

Fria Tidningen samtalar med Basel Ghattas, Knessetledamot för valkoalitionen Förenade listan, om dagarna med Ship to Gaza, kritiken och framtiden för Israel och Palestina.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu