Syftet med regeringens förslag att förlänga skolplikten från nio till tio år och att göra förskoleklassen obligatorisk är att skapa jämlikhet och en mer sammanhållen skola. Nästan alla barn går redan i dag i förskoleklass. Cirka två procent, som motsvarar 2000 sexåringar, går inte i förskoleklass. Förslaget har nu skickats vidare till Lagrådet och väntas komma upp i riksdagen till hösten.

– Alla barn ska få en bra start in i skolan. Förskoleklassen ger en jämlik start i barns upptäckande av språk, matematik och andra kunskaper. Mötet mellan förskolans och grundskolans pedagogik ger en möjlighet att möta alla barn där de är, och det här stärker förskoleklassens roll och ansvar i ett sammanhållet skolsystem, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Frågan om att förlänga skolplikten är inte särskilt kontroversiell. Däremot finns det de som tycker att det borde införas tioårig grundskola istället för obligatorisk föreskoleklass. Däribland finns Lärarnas riksförbund och den borgerliga oppositionen. Förskoleklassen ska inte vara som en isolerad ö utan borde vara en fullvärdig del av lågstadiet, menar Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall. Det finns en risk att barnen inte får rätt utbildning när förskoleklassen hålls isolerad från grundskolan, menar hon:

– Det här genom att inte ställa krav på att pedagogerna ska ha tillräckligt med kunskap för att hjälpa barnen med viktiga delar som tidig läsinlärning och matematik. Det gör inte regeringen i dag, säger hon till Helsingsborgs dagblad.

Moderaterna är också kritiskt till att regeringen vill att skolplikten ska förlängas redan från höstterminen 2018. Risken är att alla skolhuvudmän inte kommer ha förutsättningar att skapa en likvärdig obligatorisk förskoleklass på den tiden, menar partiet.

Helena Ackesjö har arbetat som lärare i förskoleklass och är nu universitetslektor och fil.dr i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hon har forskat mycket om förskoleklassens roll och om barns övergångar från och till förskoleklassen. Hon är positiv till regeringens förslag.

– Egentligen gör inte det här förslaget jättestor skillnad. Den största skillnaden kom förra året när det kom ett nytt läroplanskapitel för förskoleklassen som tydliggjorde dess syfte och mål. Det är där det krävs mest jobb för att implementera det på ett bra sätt. Undervisar man utifrån de syften och mål som anges i läroplanen skapas bra förutsättningar för kontinuitet och progression i elevernas fortsatta lärande. På så vis blir förskoleklassundervisningen en viktig del av utbildningssystemet, säger hon.

Många av de barn som hon mött i sin forskning upplever det som att förskoleklassen är steget till att börja skolan. Därför tror hon att den nya läroplanen som har mer fokus på ämnesundervisning är bra.

– En förhoppning många lärare har är att arbetsvillkoren för lärare i förskoleklass förändras. Rektorerna har stor frihet att styra verksamheten och så länge förskoleklassen är frivillig är den lätt att glömma bort.