• Varje år hamnar uppemot 13 miljoner ton skräp i haven varav den allra största delen är plast.
  • Karolina Skog (MP).
Fria Tidningen

Sverige tar täten för att rädda världshaven

Just nu pågår FN:s första stora havskonferens som hålls på initiativ av Sverige. För att visa framfötterna har regeringen lovat hundratals miljoner kronor mot plastskräp och ökat bistånd för att rädda haven. Men många utmaningar kvarstår på hemmaplan.

I måndags inleddes havskonferensen i New York som syftar till att komma överens om åtgärder för att rädda världshaven. Initiativtagare till mötet är Sverige och önationen Fiji. Syftet med mötet är inte att komma överens om nya överenskommelser eftersom frågan om att rädda världshaven redan ryms inom FN:s Agenda 2030. Istället är förhoppningen att världsledarna ska besluta om frivilliga åtaganden.

Förra veckan meddelade svenska regeringen att de avser att öka biståndet för att rädda världs haven. Biståndsmyndigheten Sida har fått i uppdrag att ta fram en femårig global strategi som omfattar mellan 4,5–5 miljarder kronor 2018–2022 som tas från det ökade utrymmet i statsfinanserna. Samtidigt har regeringen aviserat att den i höstbudgeten kommer föreslå att det ska skjutas till drygt 100 miljoner kronor per år fram till 2020 på städning av stränder och rening av dagvatten. Det här ska ses som Sveriges frivilliga åtagande inför konferensen för att sätta press på de andra länderna.

Just marin nedskräpning och plast i haven är en prioriterad fråga under konferensen. Varje år hamnar uppemot 13 miljoner ton skräp i haven varav den allra största delen är plast. Det kan leda till att djur fastnar i den men också till att plasten smulas sönder till mikroplast som fiskar och djur får i sig. I flera länder, bland annat Frankrike och Sydafrika, har man därför beslutat att helt förbjuda plastpåsar.

I Sverige trädde i förra veckan en ny lag i kraft som innebär att butiksförsäljare måste informera deras kunder om plastpåsars miljöpåverkan. Men enligt miljöminister Karolina Skog (MP) kan det framöver också bli aktuellt med ett förbud mot plastpåsar i Sverige:

– Anledningen till att vi inte går fram med en skatt på plastkassar nu är att vi behöver veta mer vilka som är de riktigt hållbara, miljömässigt bra alternativen innan vi hastar fram med förbud och nya skatter, säger hon till TT.

Samtidigt som Sverige vill föregå med gott exempel på en internationell arena kom förra veckan två olika larmrapporter om läget för våra hav på hemmaplan. Situationen för Östersjöns viktigaste rovfisk, torsken, beskrivs av internationella Havsforskningsrådet (ICES) som krisartad på grund av överfiske. Därför uppmanar man EU-kommissionen och ansvariga ministrar att minska fiskekvoterna nästa år.

På Västkusten hotas fem marina skyddade områden i Kattegatt av överfiske. Havs- och vattenmyndigheten föreslår nu att fisket regleras och att förhandlingar med andra länder som fiskar i området om att vidta bevarandeåtgärder inleds.

– Genom de föreslagna åtgärderna får ekosystemen, men även tumlare och sjöfåglar ett ökat skydd då risken att fastna i fiskeredskap minimeras, säger Lena Tingström, utredare på enheten för biologisk mångfald på HaV.

Fakta: 

FN:s havskonferens:

Sverige och önationen Fiji har gemensamt tagit initiativ till FN-konferensen ”The Ocean Conference” som äger rum i New York den 5–9 juni. Syftet är inte att förhandla fram nya överenskommelser utan om att ta fram konkreta åtgärder på hur det befintliga målet om haven, i FN:s Agenda 2030, ska uppnås. De flesta FN-länder deltar i konferensen. Totalt deltar cirka 8 000 representanter för regeringar, företag och andra organisationer.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu