Genomgående i regeringens vårbudget är att ekonomin går starkt och arbetslösheten sjunker. Men det ekonomiska utrymmet används inte för att förbättra jämställdheten, säger Clara Berglund, som är generalsekreterare för Sveriges kvinnolobby. Trots att regeringen konstaterar att nyanlända kvinnors etablering tar längre tid och att de får mindre stöd saknas specifika insatser riktat mot den gruppen.

­– Vi kan se en tendens att kvinnor får mindre, sämre och senare etableringsstöd jämfört med män som får både effektivare och dyrare stöd, oavsett om det rör sig om instegsjobb eller andra insatser. Vi tycker att det borde vara tvärtom eftersom vi vet att det tar längre tid för kvinnor att etablera sig och att de har andra typer av normer att slåss emot.

Regeringens lösning på att förbättra etableringsstödet till kvinnor är att få Arbetsförmedlingen att rätta till den snedfördelning som finns i dag. I januari fick myndigheten i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka andelen utrikes födda kvinnor som arbetar eller studerar.

­– De stora könsskillnaderna i deltagandet i arbetsmarknadspolitiska insatser och övergång till arbete efter etableringsuppdraget är inte acceptabla. Det är angeläget att andelen kvinnor som tar del av insatser och övergår till arbete ökar, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) när uppdraget presenterades.

I den nya handlingsplanen som presenterades av Arbetsförmedlingen i början på april finns förslag på att utbilda personalen i hur könsnormer och stereotypa föreställningar om invandrade kvinnor och män påverkar besluten. Senast 2018 ska minst 70 procent av alla medarbetare och chefer ha gått två webbaserade utbildningar: en om lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet och en genus och jämställdhet. I december 2016 var det bara 65 respektive 10 procent av personalen som gått utbildningarna.

­– Vi ser att vi måste bli bättre på att fånga upp den informella kompetens som finns hos många av de kvinnor som saknar en formell utbildning, men även motivera fler kvinnor till studier. För att lyckas bättre behöver vi se över och utveckla vårt arbetssätt, kommenterar Roy Melchert, enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Jennie K Larsson är statsvetare och har tidigare forskat om hur de politiska etableringsinsatserna fungerat i praktiken genom att följa arbetsförmedlare och etableringslotsar i deras arbete. Hon säger att det finns flera förklaringar till att nyanlända och utrikesfödda kvinnor inte får ta del av etableringsinsatserna i lika stor utsträckning som män. Bland annat för att de jobbinriktade insatserna som erbjuds ofta finns i manligt dominerade sektorer.

­– Sedan har det inte undersökts varför det är så men min forskning, den statistik som finns och Arbetsförmedlingens rapporter visar att arbetsförmedlarna prioriterar de som står närmare arbetsmarknaden och som har lättare att få jobb. Det finns en bild av att kvinnor är svårare att etablera. Enligt arbetsförmedlarna är det de som skriker högst som får jobb och de upplever att män kräver mer och ställer högre krav, säger hon.

En annan förklaring är just könsstereotypa föreställningar bland de anställda på Arbetsförmedlingen.

­– Det kan handla om föreställningar om att invandrade kvinnor anses mindre jämställda, att de har jobbat mindre, att de ses som ovilliga och rädda. Det konstrueras en bild av att invandrade kvinnor är svårarbetade och därför satsar man inte på insatser som passar dem. Det är en diskurs som inte bara kan ses på Arbetsförmedlingen, utan som är genomgående i all politik.

Det finns också annat som påverkar resultatet av etableringsinsatserna som är svårt att komma åt genom insatser på Arbetsförmedlingen. Till exempel den utbredda diskrimineringen på arbetsmarknaden av personer som upplevs som utrikesfödda utifrån sitt utseende och namn. Ett annat problem som Jennie K Larsson ser är att de tillfälliga uppehållstillstånden ökar kraven på att snabbt skaffa jobb vilket gör att många hamnar inom yrken som de är överkvalificerade för.

­– Det kan skapa en undanträngningseffekt, att personer som är överkvalificerade blir mer attraktiva för arbetsgivaren och de med lägre utbildning trängs då undan även för de mindre kvalificerade jobben. Det tror jag att vi kommer att få se mer av framöver.