I många kommuner är behovet av bostäder till nyanlända stort. Det rör sig om personer som har fått permanent uppehållstillstånd och som har anvisats till kommunerna av Migrationsverket. I Sveriges fyra största kommuner behövs det boende för nästan 3 000 nyanlända innan årets slut. Störst är behovet i Stockholms stad där över 1 500 nyanlända behöver ett boende före 2017.

Staden har hyrt 200 platser på hotellrum och vandrarhem. 1 000 personer ska också bo i enklare, kollektiva boenden i lokaler som staden hyr tillfälligt. Kommunledningen vädjar också till stadens invånare att hyra ut sin bostad till kommunen så den kan förmedlas vidare till nyanlända. Staden står då som hyresgäst och betalar 4 000 kronor per rum och månad, 8 000 kronor per lägenhet och 12 000 kronor om en hel familj kan inrymmas. Hittills har det kommit in 155 intresseanmälningar.

­– I dagsläget uppskattar vi att socialförvaltningen kommer att kunna skriva avtal inom de närmaste veckorna med drygt 50 privatpersoner av dessa och ytterligare ett 30-tal avtal i slutet av detta år, säger Karin Bergsman, som är enhetschef på socialförvaltningen i Stockholms stad.

Att försöka få allmänheten att hyra ut bostäder till nyanlända är ett grepp som flera av storstadskommunerna använder sig av. Nyligen startade Uppsala kommun en kampanj för att få privatpersoner att hyra ut till nyanlända. Hittills har ett 40-tal intresseanmälningar kommit in.

– Kravet är att det ska finnas tillgång till eget kök, kokvrå, egen toalett och badrum. Det ska alltså inte bara vara ett rum, säger Erik Boman, presschef vid Uppsala kommun.

Även i Malmö stad finns liknande planer. Staden planerar att hyra tillfälliga modulbostäder som väntas stå färdiga 2017, planerar att köpa in 46 bostadsrätter innan årets slut, och letar andra lokaler som till exempel tidigare servicehus, som kan göras om till bostäder. En arbetsgrupp med tjänstemän som utreder nya boendealternativ håller också på att ta fram ett förslag om att inrätta ett samarbete med Refugees Welcome Sweden. Det är en ideell förening som startade upp förra hösten och som arbetar med att para ihop privatpersoner som vill hyra ut ett rum eller en lägenhet med nyanlända som är i behov av bostad. Maher Akob, enhetschef på sociala resursförvaltningen vid Malmö stad, säger att de såg ett värde i att samarbeta med ideella krafter som redan byggt upp en fungerande plattform till skillnad från i Stockholm, där kommunen gjort allt själv.

– De har en färdig databas, har redan dragit igång med projektet och kommer sköta alla kontrakt och så. Nu tittar vi lite på formen och hur samarbetet kan se ut och vilken som i så fall blir vår roll. Vi ser det som ett ypperligt tillfälle för Malmö stad att ta hjälp av det civila samhället, säger han.

Han tydliggör att det än så länge bara är ett förslag som måste beslutas om av politikerna innan det kan bli verklighet. Men förhoppningen är att ett samarbetsavtal kan komma till stånd i början av nästa år.

I Göteborgs stad driver kommunala Boplats Göteborg ett projekt som går ut på att försöka få privatpersoner att hyra ut till nyanlända. Hittills har ett 80-tal intressenter hört av sig. Att inte kommunen gör som i Stockholm och själva hyr privatbostäder till nyanlända förklaras med att kommunen inte anser sig ha kapacitet att jaga enskilda lägenheter. I första hand satsar man på att försöka hitta lokaler via privata företag och att lägga kraft på större projekt för att få fram många lägenheter, säger tidigare stadsdirektören Bengt Belang, som samordnar arbetet med bostadsförsörjning på fastighetskontoret i Göteborgs stad. Bostadssituationen är inte heller lika akut i Göteborg, som i till exempel Stockholm där alla nya byggen av modulhus stoppades efter ett beslut av Länsstyrelsen och Mark- och miljööverdomstolen.

– Vi bygger också temporära bostäder, dammsuger staden efter lediga lokaler som förskolor eller rivingsobjekt. Vi försöker jobba på alla möjliga sätt men vi kan inte jobba för att få tag på enskilda rum. Då tappar vi tempo, säger Bengt Belang.