Katarina de Verdier och hennes man är föräldrar till adopterade dottern Siri, som är född i Kenya. För Katarina de Verdier innebar Siris uppväxt en ökad medvetenhet om att det svenska samhället har normer som inte behandlar alla jämlikt.

– En ögonöppnare var afrofobirapporten från 2014, som bland annat visar att vuxna adopterade har mindre möjligheter att få jobb i nivå med deras utbildning än etniska svenskar. Jag gick också med i olika forum för att kunna följa erfarenheter från vuxna adopterade och rasifierade, vilket lärde mig en hel del, berättar Katarina de Verdier.

Hon och hennes man bodde i Kenya i ett halvår i samband med adoptionen och det är erfarenheterna därifrån som ligger till grund för boken Siri, Superhjälten och guldringen. Boken riktar sig till 6–9-åringar och handlar mestadels om vardagslivet i Kenya, kryddat med superhjältespänning där Siri och hennes vänner löser olika problem som de stöter på.

– Ett mål med boken är också att ge plats åt de människor i Kenya som lever som vi, som åker bil, äter glass och har barn som hoppar hoppborg. Jag ville spegla den verkligheten också.

I början var det inte tänkt att skrivandet skulle leda till en barnbok, men i dag ser Katarina de Verdier boken som hennes bidrag till att förändra samhällets normer. Hon har själv reflekterat mycket kring bristen på mörkhyade karaktärer i både barnböcker och teaterföreställningar, vilket är en viktig orsak till att hon skrev boken.

– Det är med barnböckerna vi börjar sätta normerna för alla. När barn föds är de väldigt öppna, men i takt med att de växer upp påverkas och formas de av samhällets normer, säger hon.

Katarina de Verdier tror att det finns många orsaker till att det är viktigt att barn kan identifiera sig med karaktärerna i litteraturen.

– Barns självkänsla stärks om de får ta plats och vara handlingskraftiga. Jag relaterar också till min egen uppväxt då det ofta fanns snäva ramar i barnlitteraturen för hur tjejer fick agera, vilket jag blev påverkad av. Jag vill förändra den bilden och låta Siri få vara agerande, handlingskraftig och i en huvudroll.

Boken är utgiven på förlaget Sijis agent, som Katarina de Verdier själv har grundat. Hon är även engagerad i föreningen Mer barnkultur, som liksom förlaget har som mål att bredda barnkulturen och utvidga normerna på olika sätt. Katarina berättar att Svenska barnboksinstitutets årliga undersökning av representationen i barnböckerna visade att 80 procent av de barnböcker som kom ut 2014 enbart hade vita karaktärer. Hon tror att en orsak till det är att bokbranschen är en väldigt homogen bransch, men att det också handlar också om kompetens, mod och idérikedom.

– För mig är det förstås viktigt att lyfta frågan om att öka antalet mörkhyade karaktärer i litteraturen. Men det är även viktigt att utvidga normerna på andra sätt. En annan viktig fråga är till exempel hur man framställer överviktiga människor. I barnböcker är ofta bovarna korkade och överviktiga, och i lite äldre böcker är de ofta elaka karaktärer.

I dag har Katarina de Verdier redan en andra barnbok på gång. Det är en fortsättning på den första boken och handlar om Siris nya liv i Sverige efter flytten från Kenya.

– Många barn i Sverige rör sig mellan två länder och det är ju bra att det också får synas i litteraturen, säger Katarina de Verdier.