Att inte tänka längre än näsan räcker är inte det optimala sättet att hantera verkligheten. Tål att fundera över varför folk med politisk och ekonomisk makt ändå beter sig så.

Uttrycket dyker upp i hjärnan när jag lyssnar på partiledardebatt och asyldebatt i riksdagen. Börjar fundera över om uttrycket ”tänka längre än näsan räcker” fortfarande används. En sväng på Google visar att så är fallet.

Att inte tänka längre än näsan räcker är en bild för kortsynthet och inskränkthet: motsatsen till att vara förutseende och visionär.

Beslutet om det tillfälliga uppehållstillståndet som somliga vill inte ska bli fortsatt tillfälligt tillfälligt utan permanent tillfälligt är ett bra exempel. Även om vi läser den forskning som finns med kritiska ögon så tyder det mesta på att tillfälliga uppehållstillstånd inte förbättrar integrationen, inte skapar bättre anknyting till arbetsmarknaden, inte minskar kostnaderna för asylprövning och då har vi bara tagit hänsyn till de ekonomiska effekterna. Hur fortsatta liv i osäkerhet om framtiden drabbar redan drabbade människor i form av ångest, oro och psykiska problem är inte svårt att tänka sig för den som inte är empatistörd.

Samma sak gäller det som kallas anhöriginvandring. Att ställas inför ett ultimatum att du inte får träffa dina nära och kära förrän du fått ett jobb kan göra den mest välutbildade desperat, speciellt som vi vet att det oavsett utbildning är lättare att få jobb i detta land ju skärare du är skinnet och svårare ju mörkare du är i hyn. Så även om Sverige skriker efter arbetskraft på många områden som kräver utbildning så riskerar en villkorad återförening av familjer att leda till att den utbildade tar vilket lågkvalificerat jobb som helst för att få bli en del av sin familj igen.

Resultatet blir i så fall resursslöseri och ökade samhällsklyftor och det ökar som vi vet det som kallas för ”utanförskap” som i sin tur göder antidemokratiska krafter både bland dem som betrakats som utanför och dem som anser sig vara innanför.

De som lägger dessa förslag verkar leva i de korta näsornas tankevärld, precis som de som förnekar människans påverkan på klimatet och de företagare som bara ser till nästa kvartalsbokslut.

Det tål också att fundera över var kortsyntheten grundas i. Hos små barn kan det bero på bristande erfarenhet och därmed oförmåga att inse att b följer på a.

Rör det sig om vuxna människor kan det bero på bristande intellektuell förmåga, men det finns förstås andra förklaringar när politiker ägnar sig åt den korta näsans tänkande:

• Själviskhet och empatibrist på det personliga planet.

• Övervägd, medveten och ansvarslös populism.

• Att anse att det är skillnad på folk och folk och att somliga ska ha det sämre än andra. Den ideologin har många beteckningar.

• Att ha samma inställning som madame Pompadour på sin tid, att roffa åt sig så mycket som möjligt och leva loppan på andras bekostnad och skita i vad som händer när en själv lagt näsan i vädret: ”Efter oss syndafloden.”