Vad blir skillnaden med en samtyckeslag?
Advokatsamfundet tror inte att en ny samtyckeslag kommer att leda till fler fällande domar. Det är heller inte meningen, säger straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud.
– Det är inte ett skäl att låta bli att dra gränsen där den ska gå.
Det ska räcka med att säga nej för att det ska räknas som våldtäkt. Det menar lagmannen Mari Heidenborg, som på uppdrag av regeringen utreder om det bland annat ska införas en så kallad samtyckeslag i Sverige.
– I dag krävs det att gärningsmannen har använt hot, våld eller utnyttjat en person som exempelvis har varit berusad. Nu ska det räcka med att man säger nej, alltså att en person anser att den inte deltagit frivilligt, säger hon till Svenska Dagbladet.
Förutom att det ska införas en samtyckeslag ska det också införas ett oaktsamhetsbrott. Benämningen på det nya brottet kommer också att föreslås bli ”sexuellt övergrepp” istället för ”våldtäkt”. Men ännu är inte utredningen helt klar utan kommer att presenteras för regeringen först i oktober. Beskedet om den nya lagen kom under Svensk Juristtidnings årsmöte i måndags i förra veckan och syftade till att ta in synpunkter och invändningar redan nu.
Men det har kommit kritik mot att en ny samtyckeslag inte kommer att leda till fler fällande domar i våldtäktsmål. Åklagaren måste fortfarande bevisa att det inte har funnits ett samtycke, säger Anne Ramberg, generaldirektör för Advokatsamfundet. Risken är att människors förväntan på lagstiftningen inte infrias, menar hon.
– Det har också diskuterats tidigare att om man inför en sådan bestämmelse får det ett ökat fokus på målsäganden och krav på att förklara att ett samtycke inte är lämnat. Om man är målsägande och om man har varit utsatt för en våldtäkt så kan det ju upplevas som väldigt integritetskränkande.
Men det problemet finns redan i dag, säger straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud. Kvinnor får frågor om tidigare sexuella kontakter, vad de hade på sig och hur de uppträdde under kvällen.
– Många målsägande upplever detta som oerhört jobbigt och kränkande. Det det kommer att handla om nu är ju själva händelsen och frågor om hon gjorde något eller visade på något sätt att hon ville vara med om detta. Det är frågor som jag tror att man förstår måste ställas. Men de här frågorna måste även ställas till den tilltalade och så är det inte i dag.
Madeleine Leijonhufvud är en stark förespråkare för en samtyckeslag och införandet av ett oaktsamhetsbrott och välkomnar utredarens besked. Hon håller med Anne Ramberg om att det fortfarande kommer vara svårt att bevisa att det inte har funnits ett samtycke. Men syftet är inte heller att lagen ska leda till fler fällande domar, utan om normbildning, säger hon.
– Att sex är bra på alla sätt, men bara om båda är med på det. Och det är något man måste försäkra sig om innan man börjar en allvarlig sexhandling. Det är det som är meningen. Inte att det ska bli fler människor i fängelse. Det ska bli färre övergrepp och därmed färre åtal och färre domar.
Hon drar paralleller till när det blev straffbart med barnaga i Sverige.
– På den tiden var det många som tyckte att det var konstigt att man inte fick slå sina barn i uppfostringssyfte. Lagen och diskussionen om lagen förändrade vår syn på det här.
Men Anne Ramberg tycker inte att det går att jämföra.
– Införandet av barnaga var en logisk konsekvens av att man inte får göra sig skyldig till den typen av gärningar, men här handlar det inte om det, utan om att de bevisproblem som kännetecknar sexualbrotten kommer att kvarstå, säger hon.
Hon påpekar att det är svårt att uttala sig ytterligare om frågan innan regeringens utredning är klar, i oktober. Men hon konstaterar att de senaste årens uppmärksammade våldtäktsfall – till exempel det så kallade Tensta-fallet då sex pojkar frigavs för våldtäkt eftersom flickan inte hade gjort mer motstånd – är problematiska. Men att en del brottslingar går fria är en prislapp man får betala i ett rättssamhälle.
– Det är fruktansvärt att folk blir utsatta för övergrepp och blir våldtagna men det innebär inte att man kan döma människor när åklagaren inte har lyckats styrka att det har begåtts ett brott. Det är den enkla sanningen och det leder till att det finns förövare som går fria på stan som har gjort sig skyldiga till brott. Alternativet vore mycket sämre, att människor döms oskyldigt.