”Dags att lära känna den svenska kvinnorörelsen”
Några månader innan 8 mars för två år sedan föddes idén om ett kvinnonätverk på Interreligiösa Centret. Det har blivit en plats att lära sig verktyg för makt, att hitta vänner man inte visste fanns och att lära om de kvinnor som förtigits genom historien.
Berit Bornecrantz Dias är samordnare på Interreligiösa Centret, och berättar om planerandet inför internationella kvinnodagen för två år sedan. Centret skulle arrangera ett antal seminarier, vilka blev väldigt lyckade, och på den vägen startades kvinnonätverket. Förra året dök även några män upp, men efter det har man bestämt sig för en separatistisk verksamhet med endast kvinnor.
– Det blir en annan stämning. Jag tycker att det blir en väldigt varm gemenskap när vi är bara kvinnor, säger Berit Bornecrantz Dias.
Kvinnonätverkets första år var inom ganska fria ramar, deltagare kom och gick. Men i höstas blev det dags att styra upp formen, och genom studieförbundet Bilda skapades en studiecirkel. Under fem träffar berättade kvinnorna, som tillsammans representerade sju religioner, om sin tro för varandra.
– Under den här tiden har jag lärt mig mycket, och ser bättre vad vi ska utveckla. Det handlar om att få kvinnor mer aktiva i samhället, att framträda mer och att ”ta makten” – och för det behöver vi verktyg, säger Berit Bornecrantz Dias.
Nu under våren finns både en dialoggrupp och en skrivarkurs, där kvinnorna bland annat får öva på att skriva debattartiklar och insändare som olika sätt att påverka. Ett annat av vårens inslag är kvinnohistoria.
– De här kvinnorna har förtigits, vi lär oss om Hjalmar Branting, och om Olof Palme men inte om de kvinnor som kom in i riksdagen efter att kvinnor fått rösträtt, säger Berit Bornecrantz Dias och fortsätter:
– Nu är det dags att lära känna den svenska kvinnorörelsen, och vilka förgrundsfigurer som finns. Jag tror att det är viktigt för unga kvinnor, kanske särskilt om man inte är född i Sverige men även om man är det – många unga kvinnor har aldrig fått lära sig det här.
Att just kvinnohistoria ligger så nära hjärtat är kanske inte så konstigt, då Berit Bornecrantz Dias själv fram till 1981 både bodde och spenderade mycket tid på Fogelstad – godset där Kvinnliga Medborgarskolan grundades 1921. Det i sig är en plats för kvinnohistoria, med syftet att liknande Interreligiösa Centrets kvinnonätverk ge verktyg och förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhället, när rösträtten väl var säkrad. Drömmen är att ta med sig de deltagande kvinnorna dit om de får de pengar som sökts till resan. Men det finns också andra planer på vidareutveckling av nätverket.
– Några av oss har också pratat om att det skulle vara bra att få avknoppningar, att till exempel dela upp oss två och två och sedan bilda nya dialoggrupper ute i stadsdelarna för att nå fler.