Cirkusen som korsar alla gränser
I ett nytt projekt besöker Cirkus Cirkör asylboenden för att erbjuda en stunds cirkusglädje i flyktingarnas vardag. ”Alla kallar oss ensamkommande, men en sådan här dag känner vi oss långt ifrån ensamma”, berättade en av ungdomarna efter föreställningen.
Projektet på asylboendena pågår under januari och februari och riktar sig till boenden i Stockholms län. Cirkusbesöket består av både en föreställning, med bland annat akrobatik och jonglering, och en prova-på-stund, där alla i publiken får testa att själva utföra akrobatik, lindans och jonglering.
– Målet med projektet är att erbjuda en stund av varm humor och en fantastisk cirkusupplevelse för både barn och vuxna asylsökande. De asylsökande är ofta starka personer som har tagit sig till Sverige av egen kraft, men när de sedan hamnar på boenden väntar en tid av sysslolöshet som är svår för många människor, berättar Clara Norman, ansvarig för asylprojektet på Cirkus Cirkör.
Cirkusen kommer att hinna besöka runt 25 boenden runt om i Stockholms län med sin föreställning Dünya. Alla boenden har inte haft tid att ta emot dem, men de boenden som de har besökt har varit positiva.
– På ett boende träffade våra pedagoger en ung kille som lärde sig jonglera samma kväll och som genast sa att han ska söka till cirkusgymnasiet, när han fick veta att det finns ett sådant. På så sätt bidrar vi även till att berätta om det svenska samhället, säger Clara Norman.
För Cirkus Cirkör är det inget nytt att arbeta med cirkus som är riktad till specifika grupper. De har tidigare bland annat haft cirkusträning för personer med funktionsskillnader och med äldre på äldreboenden.
– Det har lärt oss att allt är möjligt! Man måste bara ta reda på vilka förutsättningar en grupp har och klura ut hur man ska anpassa föreställningen eller träningen efter dem. Vi har till exempel haft cirkusträning där man går på lina fast man sitter i rullstol.
I asylprojektet har de bland annat sett till att föreställningen inte ska upplevas som otäck av publiken, med tanke på de svåra upplevelser som många bär med sig. De har även haft i åtanke att framställa kvinnor och män som lika starka individer, som utför lika hisnande konster.
– Och de tre artistpedagogerna har alla olika ursprung, för det är så Sverige ser ut i dag.
Föreställningen Dünya är en del av tematiken ”Gränser”, som Cirkus Cirkör just nu arbetar med i flera projekt. Det började som ett privat engagemang för många av de anställda på cirkusen.
– Vi blev som alla andra berörda av flyktingkatastrofen vid Lampedusa och frågade oss själva vad vi skulle svara om våra barn i framtiden frågade vad vi gjorde för att hjälpa till. Dessutom hade vi i flera år arbetat konstant gränsöverskridande, till exempel med att blanda olika konstformer. Och plötsligt dök en gräns upp mitt i Medelhavet! Det inspirerade oss till att arbeta med temat gränser, vilket bland annat ledde till föreställningen Borders år 2014, och Limits, som har premiär i mars.
Frågan om gränser har de också valt att se på ett mer personligt plan. Hur låter vi något påverka oss? Kan vi stanna till för att hjälpa till med något, när vi är på väg hem för att laga middag?
Att cirkusen är en, i många fall, ordlös konstform är en anledning till att den passar bra för föreställningar på asylboenden eller i flyktingläger, menar Clara Norman.
– Cirkus handlar om att ge en upplevelse som är hisnande och rolig, och som utmanar gränser. Samtidigt går den över alla språkbarriärer, eftersom man inte måste tala samma språk för att få en upplevelse av föreställningen.
Cirkus Cirkör
Cirkus Cirkör är inriktad på nycirkus, som bland annat handlar om att kombinera cirkus med andra konstformer och uttryckssätt.
Cirkus Cirkör startade som en ideell förening år 1995.
Projektet asyl, med föreställningen Dünya, finansieras genom ett stöd från Stockholms läns landsting.