Debatt


Kick Leijnse
  • Många vill hjälpa till för att ta emot flyktingar som nu kommer till Sverige. Men det är avgörande att vi också investerar i deras fortsatta liv här.
Fria Tidningen

Vi måste investera i flyktingars utbildning

I ett samhälle där varje satsning måste finansieras krona för krona med en skattehöjning går det inte att göra investeringar. Men de nya människor som kommer hit kräver investeringar för framtiden, skriver Kick Leijnse.

Finansieringsprincipen ”krona för krona” är enligt gammal beprövad ekonomisk teori katastrofal i katastrofala situationer. Om rälsen på södra stambanan brakar ihop och till underhållet anslagna pengar är slut, kan man inte vänta. En katastrofal situation måste lösas oavsett principen krona för krona. Samtida och framtida transportbehov kräver detta.

Samma situation ser vi med flyktingströmmen som nu når vårt land. Nu måste vi se de insatser som krävs i denna ovanliga situation med nya ögon. Se dess nutida och framtida positiva effekter. Kostnaderna i samband med tidigare flyktingars inflyttning finansierades på samma sätt som utbildningsinsatser för i Sverige födda barn. En del tas ifrån biståndspengar, det vill säga utbildningsinsatser i flyktingarnas hemländer. Principen är att den nutida arbetskraften finansierar utbildningen av den framtida arbetskraften.

Vad är nu de kortsiktiga och långsiktiga följderna av den nuvarande och den förväntade flyktinginvandringen? Om fyra-fem år kommer vi att vara en halv miljon fler invånare i kungariket Sverige. Fler invånare än vi skulle ha varit med en i ett historiskt perspektiv sedd normal utveckling. Fler invånare kräver även en större penningmängd i omlopp och staten måste öka penningmängden, skapa pengar, för att tillgodose behovet. Görs inte detta skapas deflation.

För att samhället om fem år ska vara anpassat till den större folkmängden krävs stora investeringar. De kan då återbetalas av ett större antal arbetande. Dagens krona kan alltså betalas då, liksom investeringar i bostäder betalas med framtida hyresintäkter. Det är vettigt att i dag se utbildningskostnader för flyktingarna som en investering. Detta stimulerar samtidigt en stagnerande samhällsekonomi som hotas av deflation.

Näringslivet kommer att anpassa sig till den större efterfrågan på varor och tjänster, som ett större antal samhällsmedborgare medför. De skapar kort och gott fler arbetstillfällen. Dessa positiva effekter gäller även för de enskilda kommunerna som tar emot flyktingar, fast inte för de rikaste, såsom Danderyd och Vellinge. De vill ha sitt tjänstefolk som pendlare, inte som invånare. Lönsamma investeringar är inte bara lönsamma i privata företag utan de fungerar likadant i samhällsekonomiska sammanhang. Vi måste börja se den så kallade offentliga konsumtionen som en produktion i offentlig regi av varor och tjänster som efterfrågas och konsumeras av medborgarna, antingen de betalar för dem genom skatten eller genom avgifter.

det återstår att redan från början ta vara på de förmågor som de nyanlända medför. De har mycket att erbjuda redan innan de har lärt sig det svenska språket. Skippa tilltron till den svenska överlägsenheten och tilltron till lagen om den naturliga arbetslösheten. Mig veterligen finns ingen arbetslöshet i naturen.

Fakta: 

Kick
Leijnse är invandrare, ekonom och före detta flyktingsamordnare.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu