Basindustrin driver en framgångsrik kampanj mot den svenska klimatpolitiken. Den har lett till att industrin gynnas när utsläppsrätterna för koldioxid nu fördelas i Sverige. Miljöminister Lena Sommestad har sagt att regeringen sätter basindustrin främst, men står fast vid det svenska koldioxidmålet om en minskning av utsläppen med fyra procent mellan 1990 och 2010. Det betyder att trafiken och hushållen får räkna med att ta en större del av kostnaderna.

Basindustrins lobbyorganisation SKGS (Skogen Kemin Gruvorna Stålet) har med ett brev från Industriavtalets Klimatgrupp krävt 'tillgång till energi till rimliga priser'. I brevet, som undertecknats av Bengt Huldt för metallindustrin och Pappers ordförande Sune Ekbåge, heter det att politikernas 'energi- och energiskattepolitik med sin anti-tillväxtprofil hotar sysselsättning och välfärd'. Utsläppsrätterna riskerar att leda till kraftigt höjda elpriser och är ett allvarligt hot mot elintensiv verksamhet.

- Det är en märklig kampanj. Basindustrin får ju allt den pekar på, säger Fredrik Lundberg, energiexpert för miljöpartiet.

Han ser två möjliga förklaringar till det höga tonläget:

- Antingen handlar det om att industrin planerar för stora investeringar längre fram som man bedömer få svårt att få plats med när dagens överenskommelse om utsläppsrätter löper ut, eller så handlar det om industrins reflexmässiga ropande på vargen. Då har man ju som vanligt bara ett tonläge: panik!

Statens förhandlare Bo Bylund ska ta fram en överenskommelse mellan staten och kraftindustrin om hur kärnkraften ska avvecklas enligt 'tysk modell', det vill säga på industrins ansvar och utan specificerade årtal. Men han ser två villkor:

- Lätta på klimatmålet

- Låt kärnkraftsavvecklingen dra ut på tiden.

Bo Bylund skriver i en DN-artikel att det inte går att bortse från att alltför långtgående nationella krav kan ge för snäva restriktioner för den svenska industrins utveckling. Han för fram ett av SKGS argument, att det är bra för miljön om mer industriproduktion förläggs i Sverige, eftersom 'utsläppen per producerad enhet i Sverige är internationellt låga'.

Bo Bylund menar att det svenska klimatmålet är för hårt och vill att målet ska uppnås med hjälp av utsläppshandel. Det är ett 'nödvändigt villkor för den svenska industrins utveckling'.

Även EUs miljökommissionär Margot Wallström spekulerar i liknande banor. Hon sa nyligen att Sverige fått tillstånd av EU att öka sina utsläpp med fyra procent från 1990 till 2010.

- Men Wallström vet att såväl Anna Lindh som Kjell Larsson hela tiden deklarerat att vi inte ska utnyttja detta utrymme, och att riksdagen har slagit fast att Sverige ska minska sina utsläpp med minst fyra procent, säger Ingegerd Saarinen (mp).

Hon menar att Margot Wallström med sådana uttalanden underminerar det svenska klimatmålet. - Den tunga industrin, som deltar i handeln med utsläppsrätter, får gratis släppa ut mer än 1990, säger hon.