DEBATT Vem äger egentligen ansvaret för våra städers gestaltning? Är stadsmiljön en politisk handelsvara? Staden Östhammar förändras, vilket är en nödvändighet, men hur är det med den gestaltningsmässiga karaktären och olika projekts samverkan i det större sammanhanget ”staden Östhammar”?

Det är hög tid att någon ställer frågan vem som egentligen äger ansvaret för våra städers gestaltning, då Östhammar och övriga tätorters stadsmiljö annars ytterligare förvanskas och gradvis blir allt otydligare i konturerna.

Låt oss se hur situationen ser ut i staden Östhammar. Vi har sett ett båthusbygge inne i Östhammars hamn, med ett nytt bygglov utan detaljplaneändring, vilket borde vara det rimliga då hela hamnen behöver en översyn för framtida förbättrad funktionalitet. Vi har sett en ny skylt inne i Östhammar, där Öregrunds gamla stadsvapen, numera en del av Östhammars kommuns logotyp, gå på grund vid vassruggen helt vid sidan om det så kallade ”välkomstskyltprojektet”. Vi har sett förslag på utsmyckningen eller ska vi säga avsmyckning av Rådhustorget. Vi har sett hur kvarteret Källör behandlats, där majoriteten så sent som hösten 2013 verkade för och medgav rivning av det gamla socitetshuset för byggande av äldreboende och hotell där gestaltningsfrågan vid det tillfället hanterades av Tillväxtkontoret och inte en stadsarkitekt eller liknande central funktion.

Vi har sett hur Cirkusplatsen forcerades fram utan någon större gestaltningsmässig diskussion eller en nödvändig framtida funktionalitetsanalys av rekreationsområdet Krutudden. En lättsam hantering som riskerar att bli ett framtida högriskprojekt för skattebetalarna. Vi ser hur hålen gapar i gatorna, ett Sjötorg som ekar tomt tio månader om året, icke enhetliga skyltar som står på sniskan, gatlyktor med betydande lutning, dålig finish på markarbeten och så vidare. Delar, som tillsammans bildar bilden av staden Östhammar. En politisk hantering av vår gemensamma stadsmiljö som, om den tillåts fortsätta, riskerar att rasera hundraåriga traditioner av Östhammars stads gestaltningsutveckling som av många tidigare upplevts som en pittoresk roslagspärla vid Östersjön. Vi ser dessutom ett inkonsekvent nyttjande av våra utvecklingsgrupper.

En sökning på ordet stadsarkitekt på Östhammars kommuns hemsida ger svaret, noll! Noll komma noll hänvisningar, vilket speglar kommunens extremt låga prioritering på vår stadsgestaltning och behovet av en auktoritet inom området stadsmässiga sammanhang! En auktoritet som över tid kan stå emot stadsmiljöer som politisk handelsvara där kommunens chefer och ledande politiker lockas träda i dess ställe.

De senaste årens organisationsförändringar med ett sammanslaget miljö- och samhällsbyggnadskontor, en flytt av det översiktliga stadsplanearbetet till kommunstyrelsen, en flytt av tekniska nämnden till ett utskott i kommunstyrelsen, åtgärder som sammantaget mycket tydligt har förstärkt centrala politikers makt och minskat det demokratiska inslaget. I allt detta har gestaltningsfrågorna kommit i kläm med en allt mer fragmentiserad och icke sammanhållen stadsutveckling som resultat. Varför vi lägger en motion i dagarna inom detta område.

Motionen kräver också en tydlig definition av utvecklingsgruppernas framtida roll i sammanhanget. Vi kommer inte fortsättningsvis att tolerera att utvecklingsgrupperna bjuds in som remissinstanser när det passar politikernas syften, för att i andra fall utelämnas. Ska utvecklingsgrupperna finnas kvar som en del av kommunorganisationen ska dess roll tydligt definieras och vara remissinstans i alla gestaltningsärenden. Vidare ska tydliga krav ställas på dessa grupper vad gäller demokratisk representation och ledning, där till exempel riktiga årsmöten är ett krav. Vad gäller gestaltningsfrågor kan invånarna i dag lockats att tro att utvecklingsgrupperna har ett ansvar och i verkligheten inte ens blivit inbjudna.

Undertecknad är nu lokalpolitiker och företagare och har tidigare bland annat suttit i arbetsutskottet i byggnadsnämnden i Uppsala kommun.