Kommunledningen i Malmö har beslutat att föra över 30 miljoner från MKB till kommunkassan. Beslutet togs trots protester från MKB:s hyresgäster och hela hyresgäströrelsen. Istället för att höja skatten vill Lunds oppositionspartier att kommunen ska ta 10 miljoner från LKF:s vinst. Pengarna vill de använda till trygghetsskapande och sociala insatser. Är inte Malmös och Lunds samhälleliga välfärd något som berör alla som bor i kommunen?

MKB:s och LKF:s vinst består av hyresgästernas inbetalda hyror. Vinst som är till för att underhålla och renovera de bostäder som redan finns, bland annat en stor del av miljonprogrammet. Och förstås bygga nya bostäder. 180 av Sveriges 290 kommuner har bostadsbrist. Bara i Malmö och Lund saknar 19 800 unga vuxna en egen bostad trots att de skulle vilja ha det. Det är en ökning med 5 600 jämfört med för två år sedan. Regeringen har satt som mål att bygga 250 000 nya bostäder till 2020. Men detta är inte tillräckligt. Det tycker inte ens organisationen Sveriges allmännyttiga bostadsbolag (SABO) själv. Ibland försvarar kommuner vinstuttagen med att de kan ta pengar eftersom inte bostadsbolagen byggt i den takt som förväntats. Trots att det är kommunerna själva som, genom tydliga direktiv, har möjlighet att styra sina bostadsbolag.

Hyresrätten är redan hårt beskattad. Rotavdrag och ränteavdrag för boendekostnader riktas endast till det ägda boendet. Genom vinstöverföringar från kommunala bostadsbolag till kommunens budget blir orättvisorna än större. Uppenbarligen tycker kommunledningen i Malmö och partier i Lund att hyresgästerna ska betala mer till den kommunala välfärden än de som bor i villa eller bostadsrätt.

Ordet ”allmännytta” används ibland som beteckning för ett kommunalt bostadsbolag. Politikerna som är positiva till stora värdeöverföringar verkar tro att det är hyresgästerna, och inte minst deras pengar, som ska vara till nytta för det allmänna. Hela poängen med ett allmännyttigt bostadsbolag är att det ska ”främja bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget” och ”erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget”. I syftet ingår också det breda ”att ta samhällsansvar”. Varför ska då pengar, i form av hyresgästernas inbetalda hyror, tas från bostadsbolaget?

Den kommunala välfärden finansieras av skatt på inkomst, nivån fastställs av kommunfullmäktige varje år. Detta gäller för alla invånare, oavsett om vi bor i villa, i bostadsrätt, i hyresrätt hos en privat fastighetsägare eller hos ett kommunalt bostadsbolag. Därför blir det helt orimligt att just MKB:s och LKF:s hyresgäster utöver skatten förväntas betala för välfärden ytterligare en gång. Endast ett fåtal av landets kommuner har valt att utnyttja den nya lagen på detta sätt. Även om det är lagligt betyder det inte att det är rimligt. Kommuner ska inte göra sig beroende av hyresgästernas hyror. Detta är inte syftet med de kommunala bostadsbolagen.

Förhandlingarna om hyrorna i år är sedan länge klara. Hyrorna beslutades redan 2014 i en överenskommelse för två år. För 2015 höjs MKB:s hyror med 1,6 procent, LKF:s hyror med 1,9 procent. Det blir cirka 29 miljoner kronor i ökade intäkter för MKB och 12,5 miljoner för LKF. När kommer förespråkarna för vinstuttag vara nöjda? Är detta något som kommer att fortsätta år efter år? Hyresgästföreningen ser stora svårigheter inför kommande års hyresförhandlingar med de kommunala bostadsbolag som argumenterar för hyreshöjningar, men har ägare som hämtar in stora summor. Detta påverkar hela trovärdigheten för hyressättningen. Bakom alla ekonomiska begrepp och fina ord, är ändå den bistra verkligheten att dessa miljoner är vinst som består av hyresgästernas inbetalda hyror. Hur trovärdiga framstår kommunerna då?

Politiker – ta ert ansvar för att bygga bort bostadsbristen! Använd de kommunala bostadsbolagen till att bygga, istället för som extra förstärkning till kommunkassan!