Bara i slutet av förra året ökade antalet passagerare på svenska flygplatser med fem procent, drygt 430 000 passagerare. Går man tillbaka och tittar på statistiken historiskt så pekar grafen rakt uppåt. Bara under 2000-talet har antalet passagerare som flyger till och från svenska flygplatser ökat med drygt 10 miljoner och förra året valde 33 miljoner passagerare att ta flyget till, från eller inom Sverige.

Trots rapporter om flygets klimatpåverkan så ser inte trenden ut att avstanna. Tvärtom väntas flygtrafiken fortsätta att öka de närmsta åren, enligt Transportstyrelsens senaste prognos över linje- och chartertrafiken. Bara under 2015 väntas antalet passagerare öka med tre procent och år 2021 väntas fem miljoner fler flyga från svenska flygplatser jämfört med i dag. Främst är det utrikestrafiken som väntas öka mest med hela 41,4 procent fram till 2021 jämfört med 3 procent för inrikestrafiken. Enligt trafikforskaren Jonas Åkerman vid KTH så kommer utsläppen från svenskarnas flygresande inrikes och utrikes att inom tio år sannolikt vara större än utsläppen från det totala personbilsresandet i Sverige. Trots att flygplanen blir bättre och att bränsleförbrukningen per rest kilometer minskar för varje år som går så ökar ändå de totala utsläppen på grund av det ökande flygresandet. Effektiviseringen av bränsleförbrukningen per passagerarkilometer ligger på knappt två procent per år vilket kan jämföras med ökningstakten på flygresandet som ligger på runt fem procent.

­– Den här utvecklingen är ju svår att förena med klimatmålen. Problemet är att man inte har så mycket styrmedel på flyget och det blir en bidragande orsak till den här kraftiga ökningen, säger Jonas Åkerman.

En skrämmande utveckling, tycker Annika Jacobson, chef för Greenpeace Sverige. En av de viktigaste åtgärderna för att komma åt problemet handlar om att flytta om transporter och att lägga mer investeringar på järnvägen vilket också kan göra att inrikesflyget kan minska, säger hon. Hon tror också att det behövs olika styrmedel för att minska flygresandet, till exempel högre skatter. Vi flyger alldeles för billigt i dag, menar hon.

­– Vissa saker kommer att vara helt ofrånkomliga om vi ska klara av att möta den globala uppvärmningen på ett bra sätt. Man kan lösa mycket med förnybar energi men vi kommer att behöva se över transportsystemen. Det kommer inte heller vara kostnadseffektivt att resa på det sättet vi gör i dag, och både privatbilismen och privatflyget kommer att behöva minska.

Svante Axelsson som är generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, håller med om att den kraftiga ökningen av flygresandet inte är en hållbar utveckling. Men framförallt handlar det om att flygets klimatpåverkan måste ändras och att man satsar mer på energieffektiva plan och alternativa bränslen.

­– Vi kan halvera utsläppen på flyget ganska lätt genom att man byter till biobränsle. Det är när det gäller de här långresorna på över 10 000 meter så kommer man inte undan vattenångan som är ungefär hälften av klimatpåverkan. Den stora utmaningen är att få ner den påverkan men det berör ju inte inrikesflyget som flyger på mycket lägre höjd, säger han.

Annars handlar det om att satsa på utbyggd järnvägstrafik och att ta bort flygets subventioner. Storbritannien har kommit längre än Sverige och redan infört en klimatskatt på flyg och Svante Axelsson hänvisar till en SOM-undersökning från förra veckan som visade att en majoritet av svenskarna är positiva till en klimatskatt på flyg. Regeringen har tidigare sagt att det kommer att införas en flygskatt något av de närmsta åren.

­– I första hand blir det ju en nationalstatslösning och sedan på EU-nivå och i bästa fall ett globalt förslag på sikt, säger Svante Axelsson.

Men alla är inte positiva till en sådan lösning. Föreningen Svenskt flyg pekar på att flyget står för en mycket liten del av de svenska utsläppen av växthusgaser. Vägtrafikens utsläpp under en månad motsvarar inrikesflygets totala utsläpp under tre år. Dessutom skulle en sådan skatt få stora konsekvenser för jobb och tillgänglighet, menar Anna Wilson, generalsekreterare för Svenskt flyg.

­– En väl utvecklad flyginfrastruktur med flygplatser runt om i landet gör det möjligt att etablera företag och verksamheter även utanför storstäderna och förbinder Sverige med övriga världen. Att Sverige ensidigt inför en nationell flygskatt är inte en lösning. Istället för miljönytta skulle utrikesflyget bara flytta till våra grannländer medan den regionala tillgängligheten, särskilt på landbygden, kraftigt skulle försämras och jobben inom flera näringar hotas, säger hon i ett uttalande.

De senaste 40 åren har utsläppen per passagerarkilometer minskat med över 70 procent och flygbranschen har satt upp ett mål om att halvera de globala utsläppen 2050 jämfört med 2005. Samtidigt pågår flera projekt med att ta fram nya biobränslen, förbättrad motorteknologi och effektiviserade flygvägar, enligt Svenskt flyg.

­– En fortsatt utveckling av biobränslen i stor skala för flyget har möjligheter att minska utsläppen med över 80 procent.

Men Annika Jacobson varnar för att man förlitar sig för mycket på att biobränslen ska lösa problemen med flygets och transportsektorn stora utsläpp.

­– Den kanske mer relevanta diskussionen handlar ju om var den här biomassan ska användas. Där kan man ju tänka när det gäller bilismen att man kommer att behöva köra bil på glesbygden ett tag till medan man i städer och tätorter kommer kunna åka mer kollektivt så det blir en fördelningsfråga till slut. Men att upptaget av biomassa är begränsat är ju alldeles självklart.