Upp till bevis för Wallström om kärnvapen
Margot Wallström har lovat att Sverige återigen ska ta täten i arbetet mot kärnvapennedrustning. När världens länder samlas till en konferens om ickespridning ställs löftet på sin spets.
I måndags inleddes översynskonferensen för NPT-avtalet om ickespridning av kärnvapen i New York som pågår i fyra veckor. Konferensen hålls vart femte år och syftar till att göra en översyn av avtalet och se hur avtalets parter har levt upp till det.
– Själva avtalet är i princip det enda nedrustningsavtal som finns mellan fler länder än bara USA och Ryssland. Man säger att det är ett av de mest betydelsefulla avtalen som finns i kärnvapenfrågan, säger Josefin Lind, från Svenska läkare mot kärnvapen.
Sverige representeras av utrikesminister Margot Wallström (S) som har sagt att nedrustning är en prioriterad fråga för den nya regeringen. Ett av hennes första beslut i höstas var att se till att Sverige gick med i det humanitära initiativet mot kärnvapen som samlar fler än 150 stater och som den tidigare utrikesministern Carl Bildt (M) kritiserades för att inte vilja stödja under sin tid vid makten. Och i sitt anförande under FN:s nedrustningskonferens i mars meddelade hon att Sverige återigen träder in i dealertinggruppen som verkar för att minska kärnvapens avfyrningsberedskap. Sverige var ledande i förhandlingarna som ledde fram till icke-spridningsavtalet av kärnvapen på 1970-talet och målet är att återigen ta täten i det internationella nedrustningsarbetet. Men fortfarande har Wallström mycket kvar att bevisa, säger Josefin Lind.
– Vi har fått lite blandade signaler från regeringen och det är inte helt klart att det verkligen är ett skifte i synen på kärnvapenfrågan. Ibland har det varit väldigt progressivt och modigt och man har pratat om att jobba utan kärnvapenstaterna med likasinnade och ibland går det tillbaka och man pratar om att inkludera kärnvapenstaterna så det verkar inte riktigt som att Sverige har hittat hem ännu och vet vad man vill, säger hon.
Men förväntningarna är ändå höga och förhoppningen är att Sverige kommer att stödja Österrikes initiativ med målet att förhandla fram ett avtal som förbjuder kärnvapen på humanitär grund. Förutom det kan Sverige ta täten genom att till exempel arrangera möten och konferensen kring nedrustning, initiera förhandlingar om ett kärnvapenförbud, aktivt samarbeta med civilsamhället och föra dialog med kärnvapenstaterna, säger Josefin Lind. Sverige spelar en större roll i nedrustningsarbetet än vad man kan tro.
– Vi har hög trovärdighet även om den tyvärr under de senaste åren av inaktivitet och passivitet har nedmonterats en del. Vi har sett att Norge tidigare har dragit ett jättetungt lass i nedrustningen och hoppas att Sveriges kan spela en liknande roll. Det är viktigt att man går ihop och samarbetar. Har man inte kärnvapen och är liten så kanske man måste vara många istället för kärnvapenstaterna som kan vara få och stora för att få sin vilja igenom.
Översynskonferensen i New York pågår den 27 april till den 22 maj.
Det här är NPT-avtalet:
Icke-spridningsavtalet av kärnvapen (Nuclear Non-Proliferation Treaty, NPT) trädde ikraft 1970. Det innebär att USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike erkändes som kärnvapenstater och att de enligt avtalet inte får sprida varken kärnvapnen, kunskap eller teknik om dessa annat än i fredliga syften (till exempel i byggandet av kärnkraftverk eller inom sjukvården). Avtalet innebär också att andra stater inte får utveckla eller skaffa kärnvapen.
Trots brister sägs det vara det viktigaste internationella avtalet i arbetet med att begränsa spridningen av kärnvapen och endast fyra av världens suveräna stater ingår inte i avtalet: Nordkorea, Indien, Pakistan och Israel.
Källa: Regeringen

