Migranterna faller ur rättsprocesserna
EU-migranter löper risk att bli utan ersättning eller skadestånd om de utsätts för brott. Skånes Frias kartläggning visar en rad anmälda brott mot gruppen i Skåne sedan i somras. Endast ett fåtal har lett till domar men då utan de utsatta närvarande. Ulf Hjerppe på Brottsoffermyndigheten ser det som ”en tydlig rättsförlust”.
Anlagda bränder, trakasserier och misshandel. Brottsoffren – hemlösa EU-migranter.
Skånes Fria har identifierat 26 fall spridda över Skåne sedan slutet av förra sommaren. Siffrorna är sannolikt i underkant. Det finns uppgifter om betydligt fler incidenter som aldrig kommit till polisens kännedom.
Annons
Flera anmälningar klassades som hatbrott men det finns även helt andra typer av möjliga motivbilder. Under vintern brann det flera gånger i läger för EU-migranter i Malmö men i februari lades alla utredningar ner. Mönstret går igen i majoriteten av fallen i Skåne som lagts ner då polisen inte sett någon möjlighet att gå vidare.
Endast ett fåtal av anmälningarna har lett till domar. Men att ett fall går vidare till rätten behöver inte betyda att brottsoffret följer med. Åklagare kan på egen hand driva fall som ligger under allmänt åtal, även om det saknas namn på den som blivit utsatt.
För några veckor sedan dömdes en man till två månaders fängelse efter att ha sparkat på en tiggare Lund. Det fanns gott om vittnen som kunde berätta vad som hade hänt.
”Målsäganden har inte identifierats och något förhör med honom har därför inte hållits, inte heller under förundersökningen”, står det i domen.
Enligt uppgift fanns mannen kvar på platsen i flera dagar. Men Åklagaren Mathias Larsson menar att man gjorde allt som var möjligt för att identifiera honom.
– Hade vi haft en målsägande så hade vi kunnat begära skadestånd, säger han.
Resultatet blev det samma när en man från Tomelilla dömdes till fyra månaders fängelse i mitten av december. 34-åringen stal en surfplatta, gav till en tiggande kvinna och ringde sedan polisen. Kvinnan anhölls misstänkt för stöld innan polisen lyckades reda ut hur det egentligen låg till. När hon släpptes återvände hon till Rumänien. Hon fanns inte på plats när 24-åringen fick sin dom.
Scenariot upprepades strax innan nyår. Två unga män fick dagsböter efter att ha dränkt en tiggande kvinna i Örkelljunga med avgaser från en bil. Hon nämns bara med förnamn i polisutredningen och det närmaste utredarna kommer ett förhör är en utskrift av en radiointervju. Enligt uppgifter i utredningen fick hon pengar av någon för att lämna Sverige.
Men det finns även exempel på när polisen har lyckats fånga upp brottsoffren. En natt i februari överfölls en grupp rumäner och misshandlades på en parkeringsplats i Perstorp. När tre män från orten åtalades förra veckan fanns åtta målsägande i stämningen. Polisen säger sig ha haft löpande kontakt med dem under utredningen.
– Det har bara blivit så. De har sagt att de ska stanna och vi har sagt att det är viktigt. De har varit med på det från början, säger Lars Sjörén, kriminalinspektör på polisen i Hässleholm.
– De har varit utsatta för brott och då ska de ju så klart höras.
Planen är att de åtta rumänerna ska delta i den kommande rättegången.
– Som brottsoffer är man berättigad till information om vilka rättigheter man har. Var man kan vända sig för att få stöd och hjälp och hur man kan få ersättning, säger Ulf Hjerppe, chef för Kunskapscentrum och Brottsofferfonden som är del av Brottsoffermyndigheten.
Europakonventionen slår fast att alla ska garanteras en rättvis rättegång. Ulf Hjerppe menar att det även handlar om rätten att få sin röst hörd under processen. Det kan handla om tolkhjälp och ansvaret för att informera om rättigheterna hamnar på polisen.
Situationen blir mer komplicerad när det rör sig om marginaliserade grupper utan fast adress.
– Risken är också större att man utsätts för brott då. Det gäller inte bara EU-migranter utan alla hemlösa, säger Ulf Hjerppe.
Att brottsoffer faller ur rättsprocessen ser han som ovanligt men effekten blir ekonomisk när det väl sker. Den som inte vet vad som händer går miste om alla typer av ekonomiska ersättningar vid brott som skadestånd, försäkrings- och brottsskadeersättning.
– Konsekvensen blir att möjligheten till upprättelse som brottsoffer begränsas. Om gärningsmannen fälls enbart på vittnesuppgifter får inte brottsoffret den ersättning som hen har rätt till. Det är en tydlig rättsförlust för brottsoffret, säger Ulf Hjerppe.
Exempel: Anmälningar i Skåne
23 juli Eslöv. En 60-årig man slår en rumänsk tiggare i huvudet med en krycka enligt åtalet om misshandel som ligger i Lunds tingsrätt.
11 november Malmö. Det brinner i en boplats för rumänska EU-migranter. En dryg månad senare brinner det på platsen igen. Båda utredningarna har lagts ner.
23 december Ystad. En grupp EU-migranter uppger att de blir jagade med bil och beskjutna med raketer. Utredningen har lagts ner.
14 februari Landskrona. Det börjar brinna i ett skjul där det sover EU-migranter. Utreddes som mordbrand men lades sedan ner.
Brottsoffermyndigheten
Myndigheten bevakar brottsoffers rättigheter och ansvarar för att betala ut brottsskadeersättningar då gärningsmän inte själva kan betala samt kräver in skadestånd från dömda.
Allmänt åtal
Gäller de flesta brott och innebär att den som blir vittne till eller känner till ett brott kan anmäla det även om den som blivit utsatt själv inte gör det. Polis och åklagare har skyldighet att utreda även om brottsoffret inte vill.
