Allt handlar en om grusplan och en liten dunge med buskar och träd. En bit mark som ligger insprängd mellan den nedlagda Simrishamnsbanans och Kontinentalbanans banvallar.

Fram tills i höstas var platsen svåråtkomlig då det fortfarande satt ett lås på den enda grinden som leder in.

Stambin och Alin är rumäner med turkiskt ursprung. De har bott av och till i lägret sedan en längre tid tillbaka. Det har fungerat problemfritt fram tills nu.

– Det var andra som vi kände som bodde här innan. Det har gått bra att bo här och vi har kommit överens. Det är ingen som har stört, säger Stambin.

Han ser bekymrad ut och kan inte svara på var han skulle göra om lägret tömdes.

– Vi har ingen ingenstans att ta vägen. Var ska vi bo? På gatan?

Trafikverket menar att det är farligt att bo på tomten och att lägret innebär ett hinder för entreprenörer som underhåller järnvägsspåren. Myndigheten vill att platsen töms på tält, skjul och husvagnar. Och på de uppskattningsvis 20 till 30 personer som bott på tomten under vintern och våren.

Men för att det ska vara möjligt behövs det namn och det har polisen bidragit med. Två patruller besökte lägret i början av februari och samlade in id-uppgifter och skrev ner registreringsnummer på fordon. Trafikverket begärde ut personuppgifterna från polisen och sedan hamnade de hos kronofogden.

Enligt Mats Karlsson, biträdande polisområdeschef i Malmö, var polisens besök kopplat till en anmälan om olaga intrång med en pågående utredning.

– När vi får en anmälan måste vi reda ut vad som hänt. Är du då på plats kan man vilja reda ut vilken roll du har haft, säger han.

– Vi har fått information från ägaren om att det är folk som är där som inte får vara där och att man har kopplat in sig på ledningar. Det är både farligt och ett brott.

Han menar att det inte är fråga om någon förändring i polisens förhållningssätt till vräkningsärenden som gäller läger i Malmö. I Stockholm och Göteborg har polisen tidigare varit mer delaktiga än vad de varit i Skåne.

Klockan halv tio i tisdags morse rullade tre bilar in på grusvägen som leder fram till lägret. I dem satt personal från kronofogdemyndigheten tillsammans med en tolk. Med sig hade de listan med de 19 namnen.

Men efter att ha knackat på husvagnsdörrar och kikat in skjul blev resultatet noll.

– De 19 som vi har ärende mot har vi kunnat konstatera att de inte finns kvar, säger kronokommissarie Lennart Henning.

Resultatet har blivit det samma när kronofogden tidigare varit ute på samma typ av ärende i Malmö.

– De andra som bor nu här finns inte i vårt uppdrag. Ägaren kan söka verkställighet mot dem men där är vi inte nu.

Informationen om morgonens besök hade läckt ut och ryktet om myndighetens kommande besök hade fått många att lämna lägret. Bara en handfull fanns kvar när kronofogden knackade på.

När bilarna från kronofogden rullade in fanns personer från nätverket Solidaritet med EU-migranter på plats.

– Bortsett från skräpet är den här platsen lämpligare än det andra lägret [vid Industrigatan], säger talespersonen för gruppen som kallar sig Anders Andersson.

Den pågående vräkningsprocessen kom som en total överraskning för honom och de andra i nätverket.

Stambin, Alin och de andra skickade med kronokommissarien en önskan om en frist på två veckor för att hinna tömma lägret. Några timmar efter besöket dök polisen upp igen och krävde legitimation av de som fortfarande bor kvar i lägret, berättade Alin på tisdagskvällen.

Migrantlägret på Johanneslust var det första större och permanenta som växte upp i Malmö. Men det ligger avskilt och har fått betydligt mindre uppmärksamhet än de andra i staden.

Redan våren 2014 började de första tälten dyka upp och en mängd personer har passerat igenom under året som gått. Många har bott där under en period, rest tillbaka till Rumänien och sedan åter till Malmö. Vissa har försörjt sig som tiggare medan andra har samlat pantburkar eller letat arbete.

I höstas drabbades Malmö av skyfall som orsakade svåra översvämningar I lägret stod vattnet högt innan det sakta sjönk undan och bildade ett sopfyllt träsk i mitten av tomten.

– Vi har funderat över var i Malmö man kan bo utan att störa malmöborna med bostadsrätter. Här syns man ju inte. Hade vi kunnat hålla undan soporna hade ingen annan än trafikverket behövt veta att de var här, säger Anders Andersson.