Det var på ett akutsjukhus i Stockholms län som en läkare, som då även var ledamot i Kvinnliga läkares förening, reagerade på att landstingets ersättningsnivåer för olika typer av undersökningar och operationer såg ut att vara könsdiskriminerande. Till exempel fick sjukhuset olika ersättning för samma typ av cancer-kirurgi i nedre delen av buken beroende på om huvuddiagnosen var äggstockscancer eller tjocktarmscancer. Det tidigare gav 88 476 kronor i ersättning medan det senare gav hela 143 610 kronor. Det fick Kvinnliga läkares förening att ställa sig frågan om ersättningssystemet, som utgår ifrån det så kallade DRG-systemet, är könsdiskriminerande.

– Först och främst får man fundera på vilken syn på patienter det speglar, i förlängningen kan det vara så att kvinnors hälsa värderas lägre. Alla människor har rätt att få sin hälsa prioriterad, säger Angela Stelling, styrelseledamot i föreningen.

Det handlar om så kallade DRG, eller Diagnosis Related Groups, som är en metod för sjukvården att sortera in diagnoser i större huvudgrupper. Metoden ser likadan ut i hela Sverige, men däremot används resultatet inte för att räkna ut ersättningen i alla landsting. Och även bland de landsting som använder DRG som underlag för ersättning kan nivåerna skilja sig åt i exakta summor, men storleksförhållandet blir samma på grund av DRG-viktningen.

På Kvinnliga läkares initiativ krävde Sveriges läkarförbund förra året att Socialstyrelsen utredde DRG-systemet ur ett genusperspektiv. I september presenterade därför Socialstyrelsen sin utredning. Men den består endast av två A4-sidor och har den något icke-officiella titeln Svar på mail om en eventuell diskriminerande ekonomisk ersättning.

Utredningen förklarar kortfattat hur DRG-systemet fungerar, exempelvis att man inte tar hänsyn till kön när ersättning ska beräknas, utan att patienternas kön anges först i efterhand. Därmed är systemet ”könsneutralt”, enligt Socialstyrelsen.

Det är en slutsats helt utan genusanalys, menar Kvinnliga läkares förening.

– Vi tycker att Socialstyrelsens utredare brister i genusperspektiv. Man kan inte slå fast att ett ersättningssystem är könsneutralt eftersom ingen hänsyn tas till variabeln kön – för att kunna upptäcka könsdiskriminering måste variabeln kön analyseras, säger Angela Stelling.

Enligt Kvinnliga läkares förening är den största bristen i Socialstyrelsens utredning att de inte har utrett om de faktiska kostnaderna per patient är könsdiskriminerande. Det är dessa kostnader som ligger till grund för alla uträkningar om ersättning. Om exempelvis vårdgivare omedvetet ger män dyrare behandlingar eller längre vårdtid kommer dessa kostnader att följa med genom beräkningarna och leda till att DRG-vikten och därmed sjukvårdens ersättning påverkas.

En av Socialstyrelsens invändningar håller hon dock med om. Det är att ålder kan vara en viktig faktor. Exempelvis är det främst unga vuxna, en i övrigt ofta friskare grupp, som drabbas av förlossningsrelaterade diagnoser, vilket skulle kunna förklara lägre ersättningsnivåer.

– Att ålder har betydelse är ofrånkomligt, säger Angela Stelling. Men man inte kan säga att ålder är den självklara orsaken till de olika ersättningarna utan att utreda andra orsaker – och det tycker vi inte att Socialstyrelsen har gjort. Vi menar inte att vi är säkra på att systemet är könsdiskriminerande – men vi vill att Socialstyrelsen gör en ny utredning där de går till botten med det, säger Angela Stelling.