De svenska hushållens skulder fortsätter att öka. Enligt en ny studie från konsultfirman McKinsey har de svenska hushållens skuldberg ökat näst mest i Europa, med hela 18 procent, mellan 2007 och 2014. Det kan jämföras med Grekland som ligger i topp med en ökning på 20 procent. LO-ekonomen Torbjörn Hållö har inte sett studien men är inte förvånad över resultatet. Redan i maj förra året slog Riksbanken fast att de svenska hushållens skulder är högre än man tidigare har trott.

– Det är en rätt komplex utveckling eftersom vi har ju generellt sjunkande realräntor, det är ett globalt fenomen som har pågått ganska länge, samtidigt är det ju ingen människa som vet vad en normalränta är. Sedan visar alla historiska jämförelser när det gäller den svenska situationen att vi har högre skulder och även högre bostadspriser än någonsin så de kurvorna följer varandra väldigt väl, säger han.

Torbjörn Hållö tycker att det är svårt att säga vart utvecklingen kommer att leda. Historiskt har uppgångar som avvikit mycket från en trend följts av nedgångar men när det kommer att hända är det ingen som vet.

– Jag har svårt att förstå dem som kan vara väldigt säkra på att det kommer att gå åt skogen men även dem som inte tycker att det är någon fara över huvud taget.

För de enskilda hushållen kan ett kraftfullt prisfall få konsekvenser. De sist in på marknaden blir förlorarna. Om något oväntat händer hushållen eller i omvärlden kan det också få konsekvenser för svensk ekonomi och leda till att tillväxten sänks, något som oroar Finansinspektionen. Därför har myndigheten beslutat om nya amorteringskrav som väntas träda i kraft under året. Torbjörn Hållö hade hellre sett att man arbetat mot ”en kraftfullare amorteringskultur”, att man istället ställer högre krav på bankerna att informera kunderna om amortering. Men han är över lag positiv till de nya kraven.

– Man kan ha synpunkter på förslagen de kommer med och om de verkligen är de bästa men det är uppenbart att Finansinspektionen åtminstone agerar. Det som saknas är aktivitet från riksdag och regering.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) aviserade i mitten av januari att han planerar att bjuda in övriga partier till samtal om hushållens växande skuldberg men det saknas konkreta förslag eller åtgärder som ingång i samtalen och det finns inte heller någon tidsplan för diskussionerna.

– Det handlar om en bredare dialog som förs med oppositionspartierna om hur de ser på hushållens ökande skuldsättning och vad man kan göra åt det. Tidigare har vi haft bredare överenskommelser som ger en stabilitet och långsiktighet och det här kan ses som en del av att bibehålla den traditionen, säger Anna Söderström, pressekreterare hos Per Bolund.

Torbjörn Hållö tycker att det behövs en bredare politisk diskussion, både vad gäller bostadspolitik och på skatteområdet.

– I dag betalar vi till exempel mycket hög skatt när vi säljer lägenheter vilket gör att till exempel många pensionärer undviker att sälja sin bostad. Samtidigt är det väldigt låg skatt för att äga sin bostad. Det är ingen bra balans. Där tycker jag att man hade kunnat förvänta sig någon typ av förutsättningslös bred skatteöversyn.

I en ny rapport föreslår LO också ett antal åtgärder för att få upp bostadsbyggandet, till exempel att inrätta en statlig byggsamordnare och att bygga flera hyresrätter i attraktiva områden.