Klockan närmar sig midnatt på Sofielunds folkets hus. Snön faller sakta ner. Innanför dörren sitter två ordningsvakter.

Taklamporna släcks men en hel del av nattgästerna har redan somnat. Vid ett bord sitter några män och spelar spel.

– Det är okej här och vakterna är bra. Det är för kallt för att vara ute nu, säger Pedro, som har sin sovsäck i ett hörn.

Han har sovit här några nätter och har precis kommit tillbaka till Malmö från Rumänien. Under hösten bodde han med sin familj vid Dalaplan. Men i november tände någon eld på lägret och det går inte längre att bo där.

– Det här är mycket bättre, säger han.

Förra veckan protesterade hemlösa EU-migranter mot att de inte fick sova i den nattöppna lokalen i Folkets hus som kommunen betalar för, anledningen var brandskyddsregler. Men nu tror Folkets hus-chefen Carlos Cortés att man hittat en provisorisk lösning.

– Tillsammans med Räddningstjänsten har vi markerat områden där det går bra att ligga ned och vila, det handlar bara om att vi inte får blockera utrymningsvägarna. Nu tror vi att det kommer bli bättre för alla, säger han.

Den nattöppna lokalen var en akut lösning som improviserades fram under några mycket kalla juldagar, därför har förhållningsreglerna till mångas irritation ändrats flera gånger. Men snart kommer det hela att vara överspelat. Kontraktet mellan Folkets hus och Malmö stad löper endast tills det är meteorologisk vår i Malmö, något som enligt SMHI kan infalla redan den 15 februari.

När våren anländer släpper Malmö stad akutansvaret för EU-migranternas överlevnad. Samtidigt är våren den tid då nya migranter från Rumänen och Bulgarien brukar dyka upp i jakt på försörjning. Nätverket Solidaritet med EU-migranter uppskattar att det just nu finns runt 300 hemlösa EU-migranter i staden.

– Många åkte hem över jul men de är redan tillbaka och behovet av tak över huvudet nattetid är tre gånger större än vad som erbjuds, säger Saskia Gullstrand från nätverket.

När allt fler människor måste konkurrera om utrymmet på gatan kan det uppstå konflikter. I senaste numret av gatutidningen Faktum berättar tiggaren Colin hur varje kvadratmeter av gatan är uppdelad och hur den som vunnit en plats kämpar för att behålla den, något som i en del fall lett till bråk och misshandel.

Samtidigt vittnar försäljare om hur folk på stan, i åtta fall av tio, väljer att skänka slantar till en tiggare framför att köpa en tidning. Ändå, i januari dök fler än någonsin upp hos Faktum Skåne för att anmäla sitt intresse för att sälja tidningen. Det handlar framförallt om EU-migranter, berättar verksamhetsansvariga Sara Tunander.

– Över jul hade vi intagningsstopp. Nu tar vi beslut varje vecka utifrån om det finns en ledig plats vid något av våra försäljningsställen, men i Malmö, Lund och Helsingborg är det så gott som fullt.

Samtidigt som Malmömarknaden är mättad på Faktumförsäljare planerar den norska gatutidningen Folk er Folk en etablering i Malmö. Tidningen som säljs av EU-migranter kommer inom en månad ut med sitt första nummer på svenska.

Under den senaste veckan har det enligt Carina Nilsson (S), ordförande för Sociala resursnämnden, anlänt 100 nya EU-migranter till Malmö. Något som bidragit till att politikerna ändrat sin initiala syn på läget som övergående.

Men trots insikten om situationens omfattning finns det ännu inga planer på hur boendefrågan ska lösas. När Folkets hus stänger för vintern återstår för många att sova utomhus. Men andra insatser kopplade till lägren kan vara på gång.

Nätverket Solidaritet med EU-migranter har kritiserat kommunens ovilja att ta hand om de stora mängder avfall som finns vid tältlägret i Sorgenfri. Carina Nilsson tror att kommunen kommer behöva ta itu med avfallsfrågan framöver. Hon har tittat på ett system som används i Göteborg .

– Där samlar de själva sina sopor i påsar och ställer på en angiven plats, sen hämtar kommunen det.

En sådan lösning kan också bli aktuell i Malmö, men frågan är fortfarande var man ska dra gränsen säger Carina Nilsson. Enligt solidaritetsnätverket är gränsen redan nådd.