– Det finns inget linjärt eller rakt samband på något vis mellan den faktiska brottsligheten och oron eller otryggheten, säger Sven-Åke Lindgren, professor i sociologi vid Göteborgs Universitet, och fortsätter:

– Det är paradoxalt men det är två helt olika saker. Människors känsla är en betydligt mer vag och svårgripbar känsla än människors faktiska utsatthet för brott.

Men varför är då fler oroliga att utsättas för brott trots att antalet anmälningar har minskat? Sven-Åke Lindgren säger att media spelar en stor roll, och särskilt enstaka brott som upplevs som skrämmande och får stor uppmärksamhet.

– För äldre människor till exempel kan rädslan och oron öka när tidningarna skriver om ligor som specialiserat sig på att ta sig in hos äldre.

Ett annat exempel är de omrapporterade skottlossningarna i Göteborg. Trots att risken att bli utsatt är minimal för de flesta, kan de enligt Lindgren orsaka stor oro och en känsla av att inte ha kontroll.

– Brottslighet är någonting som är problematiserat på ett sätt i media som många andra samhällsförhållanden eller problem inte är. Det dramatiseras, och glider lätt in fiktionen.

Det finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället vad det gäller det upplevda otryggheten. Den är till exempel mer än dubbelt så hög för kvinnor som för män, och personer över 65 år är mer otrygga än yngre.

– Lite förenklat kan man se det som att hos äldre och kvinnor kanske det finns ett överskott av oro, medan det hos unga män finns ett underskott. Inte så att de borde bli mer oroliga eller otrygga, men att de kanske skulle behöva ta riskerna mer på allvar.

När det gäller skillnaderna mellan olika åldrar, menar Sven-Åke Lindgren också att det delvis går att förklara med rapporteringen i media. Många äldre är mer socialt isolerade än yngre personer, och därmed ofta mer beroende av information från media, och från färre kanaler. Domineras de kanalerna av en viss typ av rapportering får det väldigt stor genomslagskraft.

Information, särskilt till utsatta grupper, och möjligheter att påverka sitt närområde kan vara några sätt att påverka människors upplevda trygghet. Men allt går inte att påverka.

– Allmänt sett lever vi i en orolig tid, och vi får in så mycket information från vad som händer runt omkring. Till exempel attacken i Paris, utan att riktigt få grepp om det och kunna placera det i det egna området blir det ändå en otrygghet. Om sådant här kan hända i liknande städer, då kanske det också kan hända här.