På uppdrag av regeringen har landets länsstyrelser de senaste tre åren arbetat med ett projekt kring hemlöshet, utestängning från bostadsmarknaden och vräkningsförebyggande insatser. I förra veckan lämnades rapporten ”Hemlöshet – en fråga om bostäder” till regeringen. Göran Carlsson, som jobbar med samhällsbyggnads- och bostadsfrågor på Länsstyrelsen i Västra Götaland, berättar om uppdraget som inriktats på att stödja kommunerna i deras arbete mot hemlöshet.

– Hemlöshet har varit en aktuell fråga under lång tid. Tidigare har man ofta varit fokuserad på individperspektivet. I detta uppdrag skulle vi se mer övergripande med bostadsförsörjnings-ögon.

På det strukturella planet kan situationen på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden orsaka hemlöshet – och fokus i rapporten ligger just på frågor som rör kommunernas ansvar inom bostadsförsörjningen. Det handlar till exempel om vikten av att en strategisk planering genomförs som leder till att kommunen antar riktlinjer för sin bostadsförsörjning, vilket krävs enligt bostadsförsörjningslagen. Länsstyrelsernas uppdrag har varit att följa upp och stödja kommunerna i planeringen för boende. Där kan också vräkningsförebyggande arbete och insatser för att motverka hemlöshet byggas in.

– Mycket görs men mycket återstår. Socialtjänsten har ofta framtagna rutiner när det blir aktuellt med vräkningar och man gör bra insatser för individer som drabbas av hemlöshet. Men kommunerna behöver fortsätta att utveckla sin planering och ta fram strategier som stöd för sin verksamhet. Vi behöver lyfta det här, att det inte bara handlar om individärenden för socialtjänsten, utan att det i högsta grad är fråga om att utveckla insatser inom kommunernas bostadsförsörjning, säger Göran Carlsson.

I Göteborg samordnas arbetet med att ta fram en ny plan mot hemlöshet av fastighetskontoret. Planen har tagits fram i samverkan med kommunala bolag och förvaltningar, statliga myndigheter och den idéburna sektorn. Förslaget som nu är framtaget går vidare till kommunfullmäktige som ska ta det slutgiltiga beslutet i frågan.

– Att fastighetskontoret fick uppdraget att ta fram en ny plan mot hemlöshet visar att det inte bara är en fråga för socialtjänsten utan handlar minst lika mycket om den generella bostadsförsörjningen. Det behövs olika former av åtgärder – både individuella insatser och strukturella förändringar, för att möta hemlösa personers varierande bostadsbehov, säger Mikael Chrona som är utvecklingsledare.

Att det råder bostadsbrist i Göteborg är inget nytt faktum. Mikael Chrona säger att bristen på bostäder bidrar att fler söker socialtjänstens hjälp, eftersom de befinner sig i en situation där de inte kan ordna eget boende.

– Att socialtjänsten måste lösa bostadssituationen akut för personer som inte tillhör målgruppen, ofta utifrån barnens situation, riskerar att ta resurser från arbetet med de mest utsatta. En markant ökning av antalet bostäder skulle göra att fler kunde lösa bostad på egen hand. Det skulle också minska antalet som söker socialtjänstens hjälp.

Fastighetskontoret har gjort bedömningen att bostadsbyggandet ska kunna öka med 50 procent inom några år, från knappt 2000 lägenheter per år till drygt 3000. Från och med 2019 och framåt räknar man med 3800 bostäder per år, men det påverkas av bland annat konjunktur, byggviljan hos aktörer och efterfrågan på lägenheter. Ett problem som ofta tas upp när det gäller just nybyggda lägenheter är att de är för dyra för många att efterfråga. Men Mikael Chrona menar att det ökar utbudet och bidrar till ökad omsättning i det befintliga bostadsbeståndet.

Kjell Larsson är utvecklingsledare på Stadsmissionen vad det gäller bland annat hemlöshet, och säger att han har jobbat med frågan “lika länge som hemlöshet har varit ett ord i Sverige”.

– Det är ju delvis en strukturell fråga i och med att det är bostadsbrist. Men det handlar också om stödet till den grupp som inte klarar av att få en bostad själv, av till exempel sociomedicinska skäl. Ofta sker det generella insatser, att alla får likadant istället för att man ser till att det blir individuellt utformat för varje person. Bostaden är en del för sig och stödet är en annan del.

Han menar att man måste titta mer på orsakerna till att man inte får en lägenhet, till exempel när det handlar om ekonomiska orsaker, att man har betalningsanmärkningar eller inte har några referenser från tidigare boenden.

– Man kan hamna på ett boende där det finns dygnetrunt-personal, även om man bara har ekonomiska problem. Det finns de som har hamnat i hemlöshet, för att de hamnar mellan stolarna. Det är fullständigt absurt, det är för att man jobbar utifrån de generella normerna istället för individuellt.

Kejll Larsson upplever att det har börjat pratas mer om strukturella orsaker, men om det görs mer är han tveksam till.

– Vi behöver inte tillsätta ytterligare en utredning i Göteborg om att man bygger för lite. Om man hade ett lika stort engagemang för bostäder som för Västlänken skulle man ha kommit ikapp med byggandet.

Visionen i planen mot hemlöshet är att sträva efter en stad utan hemlöshet. Ett mer närliggande mål än en stad helt utan hemlöshet är att antalet akut hemlösa, personer som helt saknar tak över huvudet eller bor på ett akutboende, ska ha halverats till 2018. Men även här handlar det om att det behövs fler lägenheter på den ordinarie bostadsmarknaden, för att komma ifrån akuta boendelösningar till mer långsiktiga lägenhetsboenden. Men går det att bygga bort hemlöshet?

– Om man ser bakåt i tiden, då det inte har varit så stor brist på lägenheter, har det alltid funnits personer som har varit hemlösa. Hemlösheten kommer att minska om det byggs mer, men för vissa finns ett fortsatt behov av insatser via socialtjänsten för att lösa boendesituationen och att få stöd i boendet som inte beror på bostadsbristen.

Samma spår är Kjell Larsson inne på, i alla fall vad det gäller två av de fyra grupper som Socialstyrelsen definierar som hemlösa. Det handlar om dem som har ett boendelösning ordnad genom kommunen, till exempel en försökslägenhet, och de som har en tillfällig boendelösning som korttidskontrakt eller inneboende, ordnad på egen hand.

– Det går att lösa hemlöshetsfrågan i ganska hög grad för de som befinner sig i dessa situationer, snabba åtgärder kunde i stort sett ta bort hemlösheten. I de andra två situationerna måste man jobba mer individuellt.

Det inkluderar personer som är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende eller är vad som kallas för uteliggare, samt de som ska skrivas ut från vissa typer av institutioner inom tre månader och inte har någonstans att bo då.

– Bostadsbrist en av orsakerna men så enkelt är det inte, man måste gräva djupare.