Via tidningen Arbetarbladets hemsida kan den som vill följa hur brunbjörnen Idun tar hand om och gosar med sina nyfödda ungar. Hon tillhör djurparken Järvzoo i Hälsingland och där får hon, precis som i det vilda, befruktas och föda ungar ungefär vartannat år. Efter ett och ett halvt år, då brunbjörnsungar vanligtvis skiljs från mamman, är det osäkert vad som kommer att hända med dem.

– De kan komma att få stanna här, annars flyttar de till en annan djurpark, men i värsta fall avlivas de, säger Jens Larsson, vd på Järvzoo.

Lilian Bäckman har följt Idun och ungarna via kameran och hon tycker att det är grymt och beräknande att de kan komma att avlivas.

– Jag älskar filmen på dem, hon är så himla vårdande och jag blir alldeles berörd av hur hon är med sina ungar. Det känns hemskt om de avlivas. I det fria kan såklart vad som helst hända, men det är ändå lättare att förstå, säger Bäckman, som engagerar sig i Djurens rätt.

Järvzoo ingår i ett europeiskt projekt, där målet är att bevara arter med så frisk stam som möjligt. I april när de lämnar idet kommer ungar från alla djurparker som ingår i projektet att bli kontrollerade så att de är friska och en artkoordinator kommer att föra in dem i en stambok. Sedan jämförs de och om de tillför något till arten kommer de att få leva och fortplanta sig.

– Brunbjörnar har en relativt god reproduktionstakt och dessutom lever de länge så det är inte särskilt stor omsättning av individer, därför är det viktigt att den begränsade populationen inom djurparkerna håller god genetik, säger Jens Larsson.

Han betonar också att brunbjörnars drivkraft att fortplanta sig är extra stor eftersom de lever ensamma och en stor del av deras livsmening går ut på att vårda ungar. Därför ser djurparken det som att de tillgodoser att brunbjörnsmamman får utlopp för sitt naturliga beteende.

– Tittar vi på vilda björnar så överlever knappt hälften av ungarna sitt första år, resten blir ihjälbitna av björnhannar, för om mamman blir av med sina ungar blir hon dräktig igen och då kan de para sig. Så starkt är deras behov av att fortplanta sig, men det kan vara svårt för oss människor att förstå, säger han.

– Jag förstår att det uppfattas som grymt om man tittar på en isolerad händelse, men vi måste titta på hela bilden.

Men att björnungarna skulle födas och sedan avlivas för björnmamman Iduns skull är inte hela sanningen, menar Lilian Bäckman.

– Folk blir lurade, djurparker är inte de idyller som de utger sig för att vara. Små nallar lockar besökare, som i sin tur genererar pengar till parken. Men när de blir större är det inte lika kul att kolla på dem. Om de gör det för att bejaka hennes naturliga beteende så ifrågasätter jag hur naturligt det är med fångenskap, det finns bättre sätt att lära folk om vilda djur, säger hon.

Däremot tror Bäckman att livesändningen av björnarna kan vara bra eftersom det får människor att börja tänka att de är lika känsliga som vi.

– Vi människor tillskriver oss gärna en förmåga till medkänsla som vi inte tror att andra djur kan ha.