Kvinnliga arbetare utnyttjas
De stora detaljhandlarna i världen kräver ständigt snabbare och billigare produktion från sina leverantörer. Detta får leverantörerna att kränka sina anställdas rättigheter för att nå upp till kraven, enligt en rapport från biståndorganisationen Oxfam. Majoriteten av arbetarna inom tillverkningsindustrin i fattiga länder är kvinnor.
Washington (IPS) De flesta stora detaljhandlare hävdar att de skrivit in i minimikrav för underleverantörernas anställda i kontrakten med sina leverantörer. Men deras prissättning gör det omöjligt för tillverkarna att följa minimikraven, enligt rapporten.
- Det är här globaliseringen misslyckas med den potential den har att lyfta människor ur fattigdom och verka för utveckling, säger Phil Bloom, chef för Oxfams kampanj för rättvis handel.
- Det finns ett växande glapp mellan de globala företagens retorik om socialt ansvar och hur deras företagsmodell fungerar i verkligheten.
Många företag har uppförandekoder som kräver att deras leverantörer respekterar en viss standard för de anställda men deras inköpsstrategier gör det ofta omöjligt att upprätthålla den, säger han.
Oxfams nya rapport bygger på hundratals intervjuer med arbetare, fabriks- och lantbruksägare, tjänstemän på globala deltaljhandelsföretag, importörer, exportörer, fackliga representanter och regeringstjänstemän i 12 länder.
De flesta internationella företag försöker övertyga sina konsumenter om att de som tillverkar deras varor får anständiga löner och arbetar under godkända villkor. Men en rad undersökningar och artiklar tyder på att den ökande konkurrensen mellan företagen i kombination med att de fattiga länderna uppmanas att skapa attraktiva villkor för utländska företag undergräver arbetarnas rätt till anständiga villkor.
Enligt rapporten har globaliseringen stärkt deltaljhandlarna och märkesföretagens förhandlingsposition. Liberalisering och ny teknologi har lett till att antalet länder där företagen kan förlägga sin produktion har ökat dramatiskt och med det möjligheten att pressa priserna.
Världens största detaljhandelsföretag Wal-Mart leder utvecklingen, enligt Oxfam. Företaget köper i dag produkter från 65 000 tillverkare i världen och säljer varje vecka varor till 138 miljoner konsumenter i sina 1 300 affärer i 10 länder.
Företaget har gjort Kina till centrum för sin produktion. I Kina är lönerna lägre än någon annanstans i Asien och arbetarna saknar rätten att bilda fria fackföreningar.
- Wal-Mart pressar fabrikerna att sänka priserna och fabrikerna svarar med längre arbetspass eller lägre lön och arbetarna har inget val, säger en kinesisk tjänsteman i en artikel som publicerades i tidningen Washington Post tidigare i månaden.
Samma budskap för den New York-baserade organisationen National Labour Committee och gruppen China Labour Watch fram om en leksaksfabrik i Ping, i Guangdong-provinsen i Kina, som tillverkar produkter åt bland andra Wal-Mart.
Wal-Mart har svarat på kritiken genom att säga att företaget rutinmässig inspekterar villkoren hos sina kinesiska leverantörer. National Labour Committee och China Labour Watch hävdar dock att cheferna på fabriken i Ping alltid vet om i förväg när inspektionerna ska ske.
Dessa rapporter stämmer väl överens med Oxfams, som lägger ansvaret för situationen på företagen som pressar leverantörerna till snabba leveranser och låga priser på varor som framför allt säljs till konsumenter i rika länder.
För att minimera motståndet mot dåliga arbetsförhållanden ser företagen till att anställa arbetare som inte är med i facket och som man inte tror kommer att våga organisera sig. Helst anställer de unga kvinnor, ofta invandrare, som är lätta att skrämma om de inte samarbetar med företagen.
- Jobben i industrier med många anställda hyllas ibland som bidragande till att stärka kvinnors ställning, säger Bloomer.
- Men även om vi välkomnar att miljoner kvinnor får en lön så är det inte så att lönen automatiskt lyfter dem ur fattigdomen. I stället bränns de ut snabbt av tyngre, stressigare arbeten och mycket övertid med få rättigheter.
- Det är en dålig strategi för att förbättra kvinnors liv, säger han och tillägger att han anser att internationella institutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden bidrar till kvinnornas usla arbetssituation genom att uppmana regeringar att göra sina arbetsmarknader mer "flexibla".
Oxfam anser att regeringar måste se till att anställda i deras länder garanteras grundläggande rättigheter, däribland rätten att organisera sig och ingå kollektivavtal.
Samtidigt måste konsumenterna insistera på att de återförsäljare de köper varor från inte exploaterar arbetare i fattiga länder, anser Oxfam