För några månader sedan fick vi veta att regeringen har valt Punta Aguila som plats för kanalens början”, berättar Diego Castillo, som bor med sin familj i Bankukuk, ett litet samhälle i ett territorium för urspungsfolken rama och kreoler där ett tjugotal familjer bott i generationer.

– Kanalen kommer att splittra oss och det är mycket troligt att det är början på slutet för vår existens. Fundamentet är att vi bor tillsammans.

Vid Punta Aguila, en timme norrut om Bluefields på Nicaraguas Atlantkust, bor en del av folket Rama. De är en av folkgrupperna i den Autonoma atlantregionen syd, en region som i huvudsak befolkas av olika ursprungs- och kreolfolk. Totalt finns runt 1 300 personer med Rama-ursprung och de är fortfarande i stort sett självförsörjande genom fiske, odling och boskap. Men precis som för många andra ursprungsfolk är kulturen och språket på väg att försvinna och med kanalbygget fruktar många en total utrotning.

– Vi har suttit ner med representanter från regeringen men de lyssnar inte på oss, säger Mark Ortiz Hodgson som är vice president för Rama-folket i Punta Aguila.

– De säger bara att kanalen kommer att byggas och att vi inte kan göra något åt det. Vi vet inte mycket mer än så. För ett tag sedan var det kinesiska företaget här, eskorterad av nicaraguansk militär, för att göra mätningar.

Det var i juni 2013 som avtalet mellan Nicaraguas regering och affärsmannen Wang Jing från det kinesiska företaget HKND Group signerades. Nicaragua lämnade därmed över rättigheterna till Kina att driva kanalen i femtio år med möjlighet till förlängning på ytterligare 50 år.

– Kanalen kommer att korsa Nicaraguasjön vilket kommer vara förödande för Centralamerikas viktigaste vattenreserv, säger Mónica López Baltodano, president för Popolna, en fristående organisation som jobbar för medborgerliga rättigheter i Nicaragua.

– En annan fara med kanalbygget är att ett redan demografiskt splittrat Nicaragua kommer att bli ännu mer delat, säger hon.

Strax innan överenskommelsen med det kinesiska företaget, hade det nicaraguanska parlamentet röstat igenom lag 840: La Ley del Gran Canal Interoceánico, lagen för den stora interoceanska kanalen. Lagen reglerar på 25 punkter hur infrastruktursatsningen kring kanalen ska se ut. Förutom kanalen som sådan ingår flygplatser och hamnar.

– Det tog sju dagar för parlamentet att godkänna lag 840 och det utan att berörda parter såsom ursprungsfolk och lokala myndigheter fick komma till tals, säger Mónica López Baltodano som också är jurist och har studerat lagen ingående.

Hon menar att lagen strider mot landets konstitution på en rad punkter. En av dessa är lagen som skyddar ursprungsfolks rättigheter i Nicaragua, ett område där landet var pionjärer i regionen när de stiftade lagar under 1980-talet.

Nicaraguas ursprungsfolk har nu tagit fallet vidare till den Interamerikanska domstolen i Washington där det väntas på att tas upp.

– Vi har påpekat för regeringen att de inte efterföljer de lagar som finns men det finns inget gehör. Vår position nu är att vi inte accepterar kanalen - det är vår plan A. Plan B är förhandling, vad kan de ge oss i utbyte? säger Diego Castillo.

– Regeringen säger att om ni flyttar får ni hus, pengar och modernitet. Men folk har inget behov av det. Min mamma har inget behov av det, hon har vad hon behöver här. Den absoluta majoriteten vill inte flytta härifrån, fortsätter han, men påpekar att det också finns de som är för kanalen.

– De ser jobb, pengar och utveckling. När jag säger att jag är emot kanalen pratar jag för mig och min generation. Men det är skillnad för mina döttrars exempelvis. De kommer förmodligen inte leva som jag har gjort ändå.

Evelyn och Andrea Castillo är systrar och delar tiden mellan studierna i Bluefields och livet i Punta Aguila. De har svårt att sätta sig in i kanalplanerna och att platsen där de har sina rötter ska jämnas med marken. I deras ögon verkar projektet fortfarande som något i fjärran. Och de är inte ensamma om den inställningen - många i Nicaragua har länge varit skeptiska till att kanalbygget verkligen kommer bli av.

– Planer för att bygga en kanal mellan Atlanten och Stilla havet i Nicaragua har funnits i 300 år. Det är inte den första regeringen som pratar om en kanal, säger Diego Castillo.

Det finns också spekulationer om att planerna är en del i ett politiskt spel från president Daniel Ortega. Regeringens tystnad har spätt på dessa teorier. Bristen på information har gjort att organisationer som Poplona har tagit saken i egna händer.

– Istället för att invånarna ska bli tagna på sängen förbereder vi dem med hur situationen kan bli. Regeringen skulle ha presenterat miljöstudier redan i april i år men de har vi inte sett röken av. Vi har utfört våra egna miljöstudier utifrån värsta möjliga scenario, säger Mónica López Baltodano.

Och med regeringens senaste utspel har kanalplanerna börjat bli alltmer verkliga. I en protest i Managua för ett par veckor sedan deltog tiotusentals människor från olika delar av landet.

– Det finns just nu en stor oro, säger Elba Rivera från regionen Nueva Guinea och aktiv i Cocibolca, ett nätverk bestående av nio olika organisationer som organiserar sig i kampen mot kanalen.

– Det är sant att projektet verkar orealistiskt på många sätt, omfattningen exempelvis. Men sidoprojekten är på gång att realiseras och många kommer därmed tvingas flytta från sina hem. Det kinesiska företaget vill tjäna pengar i Centralamerika.

Men det finns en envishet, fortsätter hon, jordbrukare liksom ursprungsfolk vägrar att ge sig av.

– Ingen vill ha ett nytt inbördeskrig men att lämna sin jord vore att ge upp.

Det styrande partiet Frontera Sandinista de Liberación Nacional med president Daniel Ortega sitter vid makten i Nicaragua sedan åtta år. De senaste åren har kritiken ökat mot regeringen och många menar att Nicaragua alltmer börjar likna en diktatur. Kanalbygget med sina demokratiska brister sägs vara ännu ett led i Ortegas styre.

– Den information som har getts från regeringen har hela tiden varit propaganda, menar Elba Rivera.

Och att en ny regering ska ta vid år 2016 ses inte som troligt.

– En ny regering skulle kunna hävda att lag 840 är olaglig, men problemet är att vi inte kommer ha en ny regering på väldigt länge, säger Elba Rivera.

– Men det nicaraguanska folket har en historia av att inte ge upp. Det nicaraguanska folket ger sig inte.