En av hundra skänker pengar till tiggare
EU-migranternas situation i Malmö har engagerat många Malmöbor. Vissa skänker kläder, hjälper till med sjukvårdsbesök eller vaktar lägren nattetid. Men vi ville ta reda på hur många som stöttar tiggarna ekonomiskt på gatan.
Det är kallt och luktar avgaser. Klockan slog nyss tolv och en strid ström av människor passerar förbi kvinnan som sitter på trottoaren. Platsen är Södra förstadsgatan och framför henne står en pappmugg.
Klockan tickar och 100 personer passerar förbi. Vissa kastar en blick på henne och andra vänder bort huvudet. 100 personer till passerar förbi. Muggen är fortfarande tom.
Annons
Det finns inga officiella siffror på hur mycket pengar som rullar ner i tiggarnas muggar eller hur stor andel av svenskarna som bidrar.
Skånes Fria Tidning lät 2463 ovetande Malmöbor delta i en undersökning. Vi begav oss ut på trottoarerna för att få en uppfattning om hur många som skänker pengar till tiggare. Istället för att ställa frågor räknade vi antalet personer som öppnade plånboken när tillfället gavs.
Resultatet visar att en procent av Malmöborna skänker pengar till tiggare på gatan. I Skånes Frias undersökning var kvinnor mer benägna att hjälpa till än män. Av de 24 personer som stannade till var nio män och 15 kvinnor.
Hans Swärd är professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Han studerade tiggeri i Sverige och internationellt på 1990-talet och har följt fenomenet sedan dess. Vi frågade honom vad som styr människors benägenhet att stötta ekonomiskt på gatunivå.
– En del menar att det inte gör någon nytta att skänka pengar här och att det inte kommer åt strukturerna bakom tiggeriet. Andra har ståndpunkten att man kan hjälpa både här och där, säger han.
Att ämnet väcker så starka känslor tror han beror på att Sverige varit relativt förskonat från den öppna fattigdomen tidigare.
– När vi konfronteras med en naken fattigdom som vi inte är vana vid skapar det både motreaktioner och en vilja att hjälpa.
Han ser flera möjliga förklaringar till varför fler kvinnor än män skänkte pengar i vår undersökning. En förklaring kan vara identifikation, att det syns fler kvinnor på gatan nu än på tidigare.
– Det finns historiska band. Många kvinnor har jobbat i filantropisk verksamhet och hjälpt till. Det kan också var en hållningsfråga, att de [kvinnor] har lättare att känna in sig i de här familjernas situation. Rent generellt är kvinnor dessutom fattigare än män, säger Hans Swärd.
Så gjorde vi
Vi följde tre tiggare under en timmes tid under första veckan efter lön i december. På Rådmansvången, Värnhem och i Centrum räknade vi hur många vuxna som passerade och hur många av dem som stannade till för att skänka pengar. Vid samtliga tillfällen landade siffran på en procent. Vi har inte fokuserat på hur stora summorna har varit.
