Ossian Sandin

Fördjupning


Nationalismens följder
Del 4

  • Mustafa Haidar. Till höger platsen för en av Buddhaststyerna i Bamiyan-dalen i Hazarajat efter talibanernas sprängning.
Skånes Fria

”Sakta försvinner allt om oss”

I en tegelvilla i södra Malmö sitter Mustafa Haider nersjunken i en svart läderfåtölj. På hans mobilskärm skymtar nyheten om en ung flicka som hittats på en sophög, död sedan tre dagar tillbaka.

– Sådant händer hazarer varje dag, säger han.

Ett livsavgörande beslut 2003 gjorde att Mustafa Haidar hamnade i Sverige, på flykt undan dödshot och trakasserier. Hade han blivit kvar är han övertygad om att döden redan hunnit ikapp honom.

– Jag är en sådan som rör mig och är överallt, säger han.

I januari 2013 lemlästades besökare på ett biljardhak i staden Quetta i Pakistan när en självmordsbombare sprängde sig själv. Förbipasserande skyndade snabbt till hjälp – då ytterligare en självmordsbombare exploderade. Tre av Mustafa Haidars goda vänner dog.

– Hade jag varit kvar hade jag inte levt.

Själv växte han upp några mil från den pakistanska gränsen. I en stad dominerad av hazarer och där språket i familjerna och på gatan är hazaragi. I skolan lärs det officiella språket dari ut.

– Det är som skillnaden mellan norska och svenska, förklarar Mustafa Haidar.

Utsattheten för hazaras är störst i de områden där de själva är i minoritet. Att ta en taxi eller buss från Kabul till Ghazni där många hazarer bor är förknippat med direkt livsfara. Färden går över talibankontrollerade områden och vid vägspärrar händer det att personer som ser ut att vara hazarer rycks ut.

– De förs bort och dödas, säger Mustafa Haidar.

Ett par år före de uppmärksammade bombdåden i Quetta bodde Mustafa Haidar själv ett halvår i den pakistanska miljonstaden. Han var då med om att hämta dödade som påträffats i utkanten av staden, vid vägrenar eller slängda på sophögar.

– Morden sker av två skäl, för att vi är hazarer och för att vi är shiamuslimer, säger han.

Enligt Mustafa Haidar har det sedan flera århundranden tillbaka funnits strömningar i landet som inte velat se hazarer i Afghanistan. Förföljelsen tog fart efter det brittisk-afghanska kriget då den brittiskt influerade Abdur Rahman Khan blev kung. Ett folkmord iscensattes och stora delar av hazarernas kulturarv förstördes, säger Mustafa Haidar.

– Om du vill eliminera en identitet dödar du inte bara personerna. Du försöker också döda språket, religionen och kulturen.

Något som fortsatt sedan dess, med flera massakrer i modern tid, menar Mustafa Haidar. Men också försök till att radera hazarernas historia. Som när de stora buddhastatyerna i Bamiyan-dalen sprängdes.

– Sakta försvinner allt om oss, även om det kanske tar flera hundra år.

I dag arbetar Mustafa Haidar som tolk och kontaktperson för Migrationsverket och kommer ständigt i kontakt med flyktingar från Afghanistan. Ofta ensamkommande som berättar om sexuella övergrepp och våld.

– Problemet är att de som jobbar på Migrationsverket inte vet mycket om situationen, de läser nyheterna i tidningen eller får information genom andra.

Att leva som hazar i Afghanistan är att ständigt vara utsatt för livsfara, menar Mustafa Haidar. Ändå är hans dröm att en dag kunna återvända. Men då till Hazarajat – det land som han och andra exilhazerer kämpar för att upprätta.

– Den dag jag kan bo säkert i mitt land lovar jag att lämna allt i Sverige. Min telefon och mina bilar. Men om jag vet att någon kommer att döda mig går det inte att riskera.

Hur skulle du vilja att Hazarajat fungerade?

– I Hazarajat skulle inte bara hazarer bo. Jag är själv muslim men gift med en kristen och är familjehem för ungdomar som är pashtuner. Alla måste ha rättigheter och behandlas med respekt och utan diskriminering, det ska inte spela någon roll om man är shia eller sunni, kristen eller muslim.

Fakta: 

Förtryckta och utsatta

Hazarer är ett folk med mongoliskt ursprung som främst bebor bergsområdet Hazarajat i centrala Afghanistan.

Majoriteten är shiamuslimer – till skillnad från majoriteten i Afghanistan som är sunnimuslimer.

Rasismen mot hazarer sker både genom ett förtryck baserat på etnicitet och på grund av religiösa olikheter.

De värsta förföljelserna ska ha skett under kung Abdur Rahman Khan mellan åren 1880 och 1901 och under talibanregimen mellan 1996 och 2001.

Hazarer är än i dag en utsatt folkgrupp.

I boken Flyga drake av författaren Khaled Hosseini beskrivs hur hazarer ofta behandlas som andra klassens medborgare.

Källa: Wikipedia

Artikelserie: Nationalismens följder

Nationalstaten har gjort allt för att utplåna deras identitet som kurder, samer, hazarer eller biafraner. Men misslyckats. I en ny artikelserie undersöker Skånes Fria en av nationalismens följder: förtrycket av minoriteter.

Del 1: ”Nationalismen och religionen har gjort livet till ett helvete”
Inbördeskriget och Turkiets hårdföra assimileringspolitik mot kurderna fick Vildan Altun och Ahmed Hamed att fly hals över huvud.

Del 2: Ifeoma kämpar för ett fritt Biafra 
Ifeoma Linda Chinwuba drömmer om Biafras självständighet. Ett land de nigerianska myndigheterna gör allt för att befolkningen ska glömma.

Del 3: ”Vi ansågs vara lågt begåvade”
När Majvor Massa Eriksson började skolan kunde hon bara ett par ord svenska. Samiskan hon lärt sig sedan födseln var förbjuden.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Vi ansågs vara lågt begåvade”

Under uppväxten i en renskötarfamilj utanför Gällivare fick Majvor Massa Eriksson veta att ”storsvensken” var lite tokig. Ändå försökte föräldrarna ständigt vara dem till lags. Än i dag får det henne att blixtra till av ilska.

Skånes Fria

Ifeoma kämpar för ett fritt Biafra

Nationalstaten har gjort allt för att utplåna deras identitet som kurder, samer, hazarer eller biafraner. Men misslyckats. I en artikelserie spårar vi personer från olika diasporor som av historiens nycker hamnat i Skåne.

Skånes Fria

© 2024 Fria.Nu