Folkkampanjen för gemensam välfärd drog igång under våren 2013 för att kanalisera en frustration över situationen i välfärden. I och med överenskommelsen om vinster i välfärden mellan regeringen och Vänsterpartiet är flera av våra krav på väg att drivas igenom. Men vi kan inte slå oss till ro förrän förändringarna är på plats.

Folkkampanjen för gemensam välfärd lanserades med ett upprop på Aftonbladet Kultur den 1 maj 2013. Kampanjen som var partipolitiskt obunden ställde tre krav i centrum: Stoppa vinstjakten i välfärden. Nej till nedskärningar. Utveckla och demokratisera välfärden. Under ett och ett halvt år har vi genomfört manifestationer, seminarier och demonstrationer runt om i hela landet och genomfört två nationella aktionsdagar. Kampanjen hade som sitt uttalade syfte att påverka partierna och väljarna inför valet som gick av stapeln den 14 september.

Om valresultatet kan man säga ett och annat. Reinfeldts marknadsliberalism fick klart underkänt och en stor del av valrörelsen fokuserade på välfärden. De borgerliga gjorde också ett mycket dåligt valresultat som tyvärr inte kanaliserades till de rödgröna partierna i och med SD:s tillväxt.

Det är med bakgrund av detta som uppgörelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet är glädjande. Trots en regeringsförklaring som saknade verklig spets och ett svårt parlamentariskt läge så väljer de tre rödgröna partierna att ta strid om välfärden. Uppgörelsen innebär att en tydlig linje målas upp mellan de borgerliga och de rödgröna.

De tre krav som Folkkampanjen satte upp tillfredsställs i varierande grad. När det kommer till vinsterna i välfärden har en utredning nu tillsatts med direktiv som innebär att överskott ska återinvesteras och inte får tas ut som vinst (med undantag för privat insatt kapital och låg ränta på densamma). En ny syftesparagraf i bolagsordningen ska införas och frågan om bemanningskrav ska undersökas. Lagen om valfrihet (LOV), en av grundstenarna för vinstjakt och privatiseringar ska ersättas och kommunerna får ett veto vid nyetableringen av skolor med vinstsyfte. Kryphål för skatteplanering täpps till och tillståndsprövning för välfärdsbolag ska ske i förhand.

Syftet med reformerna är att tvinga ut riskkapitalbolagen från välfärden även om man inte skriver det rakt ut. En klassisk strategi som inte är helt riskfri i ett föränderligt politiskt landskap.

Överenskommelsen innehåller också ett förslag om att ”undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Management.” Det är helt i linje med Folkkampanjens krav på att utveckla och demokratisera välfärden. Frågan är hur det ska förverkligas. Vågar man utmana den förhärskande marknadsstyrningen och gå mot en verklig demokratisering av de offentliga arbetsplatserna inom välfärden? När man skriver att ”[v]älfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande” så antyder det en bra början i en välfärd där ekonomerna helt har tagit makten från de enskilda professionerna.

Återstår gör då frågan om nedskärningarna. Här finns det ett stort frågetecken. Den nya regeringen lägger i sin regeringsförklaring fram en rad förslag men talar tyst om finansieringen. Redan nu har man dock aviserat att ineffektiva åtgärder som sänkt restaurangmoms ska bli kvar såväl som RUT-avdraget. Att inte tillföra mer resurser till kommuner och landsting som i mångt och mycket bär välfärden innebär i praktiken att nedskärningarna fortsätter då löner och priser ökar varje år. Här måste den nya regeringen agera. Statsbidragen till kommun- och landstingssektorn har inte räknats upp på länge. Välfärden kräver mer resurser och att skatten höjs.

Ur välfärdens perspektiv har alltså mandatperioden fått en rivstart. Genomförs förändringarna så som de har presenterats innebär det ett historiskt skifte i välfärden som vänder 25 års högervridning. Men ingenting är klart förrän besluten är klubbade och klara. Nu påbörjas ett utredningsarbete som ska vara klart 2016. Det är då svenska folket får ett kvitto på om den starka välfärdsopinionen får ett genomslag. Om inte vinstjakten stoppas så kommer det antagligen att bli en valfråga även 2018.