Debatt


Anneli Westfelt
Fria Tidningen

Bygg bort orsakerna till stress i skolan

Politikerna måste skapa en stabil skolpolitik som håller över tid för att skapa mindre stress för såväl lärare som elever, skriver läraren Annelie Westfelt.

Jag är en lärare som har lämnat min post eftersom jag inte längre vill vara en del av ett så stressat system. Stress påverkar vår förmåga att tänka, stör minnesfunktionen och orsakar sjukdomar. När vi inser det måste vi göra allt för att inte lotsa in dagens unga i ett system med en hög inbyggd stressnivå.

Gymnasieelever är ofta stressade. Jag ser framför allt fem faktorer som bidrar till detta:

• Den målstyrda skolan de går i och som vi haft sedan 1994. De har fått lära sig att följa kriterier, ofta för komplicerat formulerade, och hålla koll på vilka mål de jobbar mot och på vilken betygsnivå. I och med detta dras de in i fokus på formen och bedömningsramen och kan inte i lugn och ro ägna sig åt innehållet. Jag vet att reformerna haft det goda syftet att kompensera för skilda förutsättningar hos eleverna, att göra betygssystemet transparent och göra det möjligt för fler att nå högre betyg. Men det är som om det inte riktigt ”satt sig” eller så är det bara det att man behöver lära sig hantera systemets baksidor.

• Den kursutformade gymnasieskolan som innebär att det sätts betyg på varje kurs, och inte som tidigare i ett ämne, att man därmed mäts kontinuerligt under sin gymnasietid och att ens medelbetyg kan dras ner om man har haft en svacka en termin. Detta premierar inte progression på samma sätt som det gamla betygssystemet med ett slutbetyg från gymnasiet som sattes i trean. I dagens system måste man som elev hela tiden vara på tårna.

• Att helt fritt kunna välja skola är oerhört stressande för många elever. Alla skolor saluför sig och det är svårt som tonåring att navigera i denna flod av möjliga skolor. Det blir då viktigt vilken kapacitet föräldrarna har att hjälpa till. Dessutom uppstår ibland, när de väl börjat gymnasiet, i vissa klasser, en turbulens kring att byta till en annan skola. Börjar någon eller några byta uppstår det lätt hos resten av klassen en känsla av att vara på fel plats och att det antagligen är bättre någon annanstans.

• Om den skola de går i är dåligt organiserad leder det ofta till stress. Och stressade lärare, som många gymnasieelever möter dagligen, sprider stressen till sina elever.

• Smartphones, sociala medier, datorspel. Det innebär en stor svårighet för många unga att lägga detta åt sidan när man är i skolan och koncentrera sig på sina studier. Det leder i sin tur till stress och splittring. Jag menar att vi i dagens skola måste hjälpa unga människor att hantera smartphones och datorer på ett annat sätt, lära dem att fokusera på det de gör.

För lärarnas del är en ohälsosamt hög stressnivå inbyggd. Följande saker bidrar till den anser jag:

• Vi lärare pressas att göra administrativt arbete som inte ingår i vår profession/som har tillkommit på grund av dåligt tankearbete/är utslag av en dålig organisation.

• Att antalet undervisningstimmar är för högt och att man kan fortsätta att lägga på mer. Som på min skola där man inför hösten ökade årsarbetstiden från 504 till 520 timmar.

• Att yrket börjat likna ett vanligt kontorsjobb. Läraryrket borde renodlas mer. Den kreativa process yrket innebär kräver, precis som i andra kreativa yrken, att man inte tvingas sitta på ett kontor 9–5. Skapandet av undervisningen pågår för många lärare alla tider på dygnet. Det är en rolig process tycker jag. Men den stryps nästan helt av all arbetsplatsförlagd tid.

• Det fria skolvalet. Friskolereformen. Hela marknadsideologin som passar skolan väldigt illa. Att som lärare tvingas delta i att locka elever till skolan, försöka behålla elever, inte sätta för många F, helst inga alls, underminerar yrkesutövningen. Jag har sett hur lärare pressas att satsa sina sista krafter och spara ännu mer rättning till nätterna för att delta i marknadsföring av skolan. Slutsatser av detta är att man bör hitta ett alternativ till systemet med elevpeng samt att man borde återgå till områdesanknuten skola.

• Rektorer som inte passar för sin uppgift, som kan för lite om det pedagogiska området (de kan vara rekryterade från näringslivet till exempel.) kan ställa till mycket problem. Det leder till kommunikationssvårigheter och stor osäkerhet för lärarna.

• Att man inte satsat på en generell löneökning utan istället på ett system med förstelärare som får 5 000 kr mer i månaden. Det skapar även stress att det finns en viss risk för godtycke när förstelärare ska utses. De utses nämligen av enskilda rektorer utan insyn utifrån. Saknar rektorn i fråga kompetens att använda förstelärarsystemet på rätt sätt, det vill säga att utse lärare med speciellt stor yrkesskicklighet, kan lärare utses för att de är ”lydiga” eller promotar sin skola på rätt sätt.

Hur bör politikerna gripa sig an detta nu efter valet? Man måste från grunden skapa en stabil skolpolitik som håller över tid. Som inte blir så känslig för vilken regering vi har. Och det är nödvändigt att så långt det är möjligt bygga bort orsakerna till stress. Jag föreslår att man för att sätta i gång arbetet tillsätter en skolutredning à la Litteraturutredningen. Proffsigt, imponerande, tungt! En grupp av de allra bäst skickade, och gärna lika mixat som i Litteraturutredningen, och sen ger man dem väl tilltagna resurser att göra ett grundläggande arbete.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu