Inne i en lägenhet på bottenplan i närheten av Hammarkulletorget sitter en kvinna och stickar i soffan. Två andra sitter på varsin sida om en dator och pratar. Inne på Tahira Anjums lilla kontor ligger pärmar, papper och en kalender på skrivbordet. Föreningen Stödnätet har sedan starten 1997 växt och det är mycket jobb med att samordna alla olika aktiviteter och kurser. Tahira började som praktikant på Stödnätet ett år efter att det startats, och är nu verksamhets- och personalansvarig.

Syftet med föreningen var att öka jämställdheten och integrationen i samhället. En del av det arbetet har varit i form av språkundervisning, och Stödnätet har nu sammanlagt sex kurser i veckan med undervisning i svenska och samhällskunskap.

– Språket är en nyckel för att öppna dörren till samhället, säger Tahira Anjum.

Det finns också till exempel sy- och hantverkskurser, grupper för tjejer och simundervisning då hallen hyrs för endast kvinnor.

Men utöver alla kurser är allmän rådgivning en viktig del av Stödnätets arbete.

– Det är både stora och små frågor som att fylla i blanketter, ringa till olika myndigheter som socialen och Migrationsverket och hjälpa till att ringa till läkare, berättar Tahira.

Från början riktade sig föreningen Stödnätet till familjer, men ändrade karaktär då verksamheten blev dominerad av män, och kvinnorna slutade att komma. Därefter vände Stödnätet sig endast till kvinnor, barn och ungdomar. Nu är man till viss del tillbaka där man började, men i separata verksamheter. I Hammarkullen finns två olika träffpunkter, en för kvinnor och en för män. I Lövgärdet finns en träffpunkt dit familjer kan komma tillsammans.

– Kvinnorna fick mycket kunskap om samhället och om sina rättigheter, men många kände att de inte blev lyssnade på när de kom hem. Då tänkte vi; varför ska vi inte ha en träffpunkt för männen också, så att de kan komma och diskutera själva?

Men kvinnor står fortfarande i fokus i Stödnätets arbete, som bland annat har ett antal krislägenheter till förfogande för kvinnor med barn som inte har någonstans att ta vägen. Knutna till föreningen finns också två jurister som ställer upp ideellt och hjälper till när någon till exempel har blivit utsatt för våld.

Tahira Anjum säger att de har bra kontakt i området, och att de flesta känner till dem. Att de anställda tillsammans behärskar tolv olika språk tror hon är viktigt för förtroendet.

– Jag tror att det betyder mycket. Efter några veckor brukar folk känner sig trygga hos oss, och då kan de också berätta om sina problem.

Stödnätet samarbetar också med andra aktörer i området. Bland annat var de med i polisrådet, kring polisens närvaro i Hammarkullen, och genom sitt breda kontaktnät bland invånarna i Hammarkullen kunde de förmedla många människors åsikter. Ett annat exempel är deras så kallade ”Boskola”, där de i samarbete med fastighetsägarna går igenom vad som gäller för hyresgästerna.

Men Tahira Anjum har fortfarande många saker kvar som hon skulle vilja att föreningen kunde jobba mer med.

– Jag skulle vilja att vi kunde öppna ett dagcenter för äldre, som de kunde komma till och göra aktiviteter och få mat. Många gamla här kan inte svenska och är ganska ensamma, säger hon.