– Här är lökarna som har kommit upp i helgen, och här har jag sått ärtor, säger Camilla Tärnvik och pekar på de olika jordbäddarna i odlingslotten.

Detta blir hennes tredje sommar i Kortedala Odlarförening, precis som för Tiiu Tikas som sitter bredvid och häller upp kaffe från en termos. Hennes odlingar ligger några lotter bort och det är också därför de känner varandra.

– Det blir oftast så att man pratar mest med dem som har lotterna runt omkring, säger Tiiu.

Men det tar ofta tid att komma in i en förening, och både Tiiu och Camilla säger att det finns flera mindre grupperingar inom odlarföreningen.

– Det är som små byar inne i byn, säger Camilla.

Men nu börjar både Camilla och Tiiu få koll på vilka andra som odlar runt omkring, och de pekar och diskuterar sinsemellan vilken lott som tillhör vem.

Tiiu och Camilla har båda idéer på olika saker som skulle kunna öka gemenskapen inom föreningen, och dessutom öppna upp odlingsområdet lite mer mot de i närområdet som inte känner till att det ligger 85 odlingslotter där bakom träddungen.

– Man skulle kunna ha lite försäljning någon dag och sätta upp lappar runt Kortedala torg. Då skulle säkert många komma, säger Camilla.

– Och ha en plantbytardag till exempel, lägger Tiiu till.

Men samtidigt krävs det då att flera personer är drivande och engagerade nog att organisera aktiviteterna, vilket inte alltid är lätt inom ideella föreningar.

– Det är stora lotter så bara det kräver en del jobb, säger Camilla.

båda är väldigt glada för vad odlingen ger och poängterar hur skönt det är att komma ner till lotterna några dagar i veckan under våren och sommaren.

– Jag har bott i lägenhet i hela mitt liv och att ha friheten här är verkligen viktigt, säger Camilla.

En cyklist med träningskläder och hjälm kommer farandes in på den smala grusgången mellan lotterna, öppnar dörren till sitt växthus och konverserar ropande med Camilla. Efter en halv minut är han uppe på cykeln igen och på väg tillbaka till jobbet. Detta är en av sakerna de båda uppskattarna med odlingen. Den ligger nära, knappt tio minuters promenad från Kortedala torg och trots den stora bilvägen på andra sidan träden är det lugnt och tyst.

– Och det är ändå lite socialt, man hejar alltid på folk och det är många motionärer som går här och stannar och frågar lite, säger Tiiu.

– Det är positivt att det finns sådana här föreningar för folk som har lägenhet så att man har någonstans att komma ut. Och det kostar bara 500 kronor per år, det har nästan alla råd med, säger Camilla.

Intresset för att odla i närområdet har ökat de senaste åren och bara i Östra Göteborg hyr Göteborgs Stad ut mark till åtta olika odlingsföreningar. Men både Tiiu och Camilla tycker att det borde finnas ännu fler.

– Det främjar både kreativiteten och givmildheten. Många går och delar ut sticklingar eller fröer man inte behöver. Och att det är kreativt, det känns som att allt är friare här, som en vuxenlekstuga, säger Camilla.

– Så får du inte säga, vissa odlar väldigt seriöst!, svarar Tiiu och skrattar.

Och trots det de säger om att föreningen inte har så mycket gemensamma aktiviteter, så leder den uppenbarligen till nya kontakter. Det är de själva ett bra exempel på.