Debatt


Helena  Cederholm och Gubb Marit Stigson • Fi Lund
  • Två av årets nattväktare i Lund. Sven Wollter den blivande biskopen Johan Tyrberg. Av årets sju personer som agerar nattväktare är en kvinna och alla vita. Även Nordiska ungdomsorkestern agerar nattväktare under en av de åtta nätterna.
Skånes Fria

Vems röst får höras i Lund?

Under ett antal sommarnätter kommenteras Lund genom sång eller rop av en nattväktare. I regel är det frågan om en vit man. Ett ensidigt urval som speglar att stadens rum inte är tillgängligt för alla, argumenterar Helena Cederholm och Gubb Marit Stigson, Feministiskt initiativ Lund.

I dagarna sparkade Sommarlund igång med kulturaktiviteter för alla som tillbringar sommaren i kommunen. En tradition som sträcker sig tjugo år tillbaka är Nattväktarens kommentar. På Stortorgets gröna podium kliver en utvald person per kväll upp och ”stänger” Lund för natten. Med en kommentar, ett stycke musik eller liknande.

En snabb genomläsning av listan över deltagare från 2009 fram till i dag visar att den typiske kommentatorn är man och vit.

Då det enda kravet för att få ställa sig på scenen är att du har en relation till Lund är det nedslående men tyvärr föga förvånande att se den ensidiga representationen hos nattväktarna.

Personen som ställer sig på Stortorgets scen och kommenterar Lund ges möjligheten att spegla och representera staden och dess invånare utifrån sin upplevda verklighet.

Det är beklämmande att se att listan över talare spär på bilden av den synlige lundabon som just man och vit. Finns det verkligen inte fler personer vars upplevelser av Lund är värda att lyfta? Fler kvinnor? Personer med annan etnisk bakgrund?

Feministiskt initiativ Lund ser ett stort problem när stadens offentliga rum inte är tillgängligt för alla. Det ensidiga urvalet av deltagande nattväktare i Lund är ett av många exempel på hur människor, utifrån bland annat kön och etnicitet exkluderas från det offentliga rummet. Nattväktarens kommentar hade varit ett av många tillfällen att få höra olika upplevelser utifrån olika verkligheter. Genom att dela varandras erfarenheter av stadens rum skapas tillit och gemenskap i de platser vi delar. Rätten till det offentliga rummet och rätten att göra sin röst hörd är båda grundpelare i ett demokratiskt samhälle.

Feministiskt initiativ Lund vill se ett kulturliv som speglar och tilltalar alla invånare och grupper i samhället.

Vi kandiderar till kommunfullmäktige med en inkluderande kulturpolitik som representerar det breda spektrum av röster och uttryck som faktiskt finns här. Fi Lund ska verka för att kulturens offentligt finansierade institutioner medvetet arbetar för ett jämställt utbud och innehåll. Fi Lund strävar efter att ge röst och delaktighet åt alla olika grupper och uttryck som faktiskt finns i kommunen. Vi vill se mångfald, inte enfald.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu