”Vård ska ges efter behov”
Asylsökande och papperslösa får inte diskrimineras i vården. Det slår ett stort antal vårdaktörer och organisationer fast i ett uttalande om hur begreppet ”vård som inte kan anstå” ska tolkas.
I ett gemensamt uttalande slår en lång rad fackliga organisationer inom vårdområdet fast att vård ska ge på på lika villkor, ”efter behov och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Allt annat är ”oetiskt”, enligt uttalandet.
Syftet med uttalandet är att ge stöd och tydliga riktlinjer till personal på sjukhus runt om i landet, säger Thomas Flodin, ordförande för Läkarförbundets etik och ansvarsråd.
– Det har funnits en stor osäkerhet om hur begreppet ”vård som inte kan anstå” ska tolkas. Socialstyrelsen fick i uppdrag att utreda det, och efter åtta månader kom man fram till att det ska vara upp till varje vårdgivare. Därmed har man bollat över ansvaret till den enskilda vårdanställde, säger han.
Det var efter en uppgörelse mellan Miljöpartiet och regeringen som rätten till vård för papperslösa utökades den 1 juli förra året.
Genom uppgörelsen fick barn upp till 18 år rätt till fullständig vård, medan vuxna fick rätt till subventionerad vård för tillstånd som ”inte kan anstå.” Hur det begreppet ska tolkas har dock varit oklart.
– Precis som socialstyrelsen anser vi att begreppet ”vård som inte kan anstå” inte är användbart. Vi utgår från riksdagens tidigare beslut och socialstyrelsens tolkning. Var och en som är i behov av vård ska kunna veta att den vården också finns där, på lika villkor för alla, säger Thomas Flodin.
Om rekommendationen följs innebär det att rätten till vård utsträcks längre än vad som var avsikten i uppgörelsen mellan Miljöpartiet och regeringen.
– Det här innebär att vi går från lagstadgad diskriminering i vården i Sverige till en vård fri från diskriminering, som ges efter behov. Om politikerna har haft som avsikt att begränsa rätten till vård för vissa grupper så får man förtydliga det genom att ändra lagstiftningen. Det kan ju bli en intressant diskussion i så fall, säger Thomas Flodin.