Debatt


Skolpolitik

  • Den generella elevohälsan ökar på grund av mobbning, rasism och destruktiva genusnormer, skriver Jenny Sandsten (FI).
Fria Tidningen

Ta ansvar för likvärdigheten i skolan

Ökad tillgänglighet och normkritisk pedagogik krävs för att motverka diskriminering, stärka elevhälsan och skapa förbättrad arbetsmiljö i skolan, skriver Jenny Sandsten, utbildningspolitisk talesperson och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ.

Ett antal ledarskribenter från liberala tidningar har under den senaste tiden framfört att Feministiskt initiativs skolpolitik saknar verklighetsförankring och är oansvarig. Som utbildningspolitisk talesperson för FI vill jag lyfta skolområdet där det råder en allvarligt stressande verklighet för lärare och elever. Både Skolverket och Skolinspektionen larmar om den stora segregationen i skolväsendet. Skolval, skolpeng och försämringar av arbetsmiljön är viktiga orsaker till att möjligheten till jämlik och kompensatorisk utbildning försvårats.

Den av regeringen tillsatta utredningen Delegationen för jämställdhet i skolan, visar också att ansvaret för genusfrågan inte går att smita undan. Både flickor och pojkar följer destruktiva genusnormer vilket påverkar utbildningen. Tjejer lider oftare av självskadebeteenden och extrem betygsstress. Medan killar är påverkade av maskulinitetsnormer, där kompisar straffar varandra om de kliver utanför normen att vara ointresserad av skolan.

Den generella elevohälsan ökar på grund av mobbning, rasism, sexism och hbtq-fobi, samt svårigheten att få rätt undervisningshjälp i dagens stora klasser med beskuren resurspedagogisk styrka. Skolinspektionen och förbundet Attention har visat att det har lett till ökad ohälsa och kunskapsfall bland elever med funktionsnedsättningar. Det drabbar även föräldrarna, särskilt ensamstående vilket oftast är kvinnor, som måste stanna hemma från jobb för att vara med skolvägrande barn.

En satsning på tillgänglighet och normkritisk pedagogik är därför – i enlighet med bland annat Skolverkets och Diskrimineringsombudsmannens rekommendationer - nödvändig för att motverka diskriminering, stärka elevhälsan och skapa förbättrad arbetsmiljö för kunskapsinhämtning. Samt för att tillföra flera perspektiv inom skollitteraturen, till exempel inom historieämnet där normerna för vad som räknas som viktiga berättelser är exkluderande. Skolan har, i enlighet med sin värdegrund och anknytning till barnkonventionen, ansvar för både utveckling av kunskap och demokratin.

Därtill rapporterar TCO att den kvinnodominerade lärarkåren är den yrkesgrupp som upplever störst stress. Därför vill Feministiskt initiativ lagstadga om minskade elevgrupper, minskad administration, fler kuratorer, elevassistenter och specialpedagoger och tillgängliga lokaler. Det är även viktigt att lärarna får ordinationsrätt, och att lönen höjs till rimliga nivåer i förhållande till studieskulder och samhällsansvar.

En yrkeskår som också beskurits är skolbibliotekarier, vilka vi vill se fler av för en förbättrad tillgång till läsande, särskilt bland pojkar där läsförmågan sjunkit drastiskt. Större inslag av estetiska och idrottsliga ämnen bidrar även till förbättrad inlärning, och till en mer inkluderande skola som kan leva upp till läroplanens skrivningar om undervisning efter elevers olika förutsättningar. Dessa ämnen måste även få högre status i sig själva. Sverige har idag allt för enögt fokus på ämnen som förväntas skapa tillväxt, trots klimatkris. Även humaniora och samhällskunskap bör stärkas med vetskap om ökad nazism, klimatproblem och behovet av kritiskt tänkande.

Att vara lyhörd inför lärarkåren, elevorganisationer, pedagogisk forskning och värdet av god arbetsmiljö, skapar hållbara nya generationer, ökar kunskapsresultaten och minskar sjukskrivningarna. Att försäkra skattebetalarna om att skolbolagens vinstuttag och Rut-avdrag för läxhjälp stoppas, både sparar pengar och är ansvarsfullt i en tid av ökad ojämlikhet. Feministiskt initiativ vill se statligt ansvarstagande för skolans ekonomi och seriösa förutsättningar för en likvärdig och hälsosam skola.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2025 Fria.Nu