Textilkonsumtionen i Sverige har ökat med 40 procent de senaste tio åren. Av de kläder vi köper återanvänds bara 20 procent genom till exempel secondhandförsäljning, samma siffra i Tyskland är 80 procent. Naturvårdsverket har föreslagit fem etappmål på vägen mot ett mer hållbart samhälle och de har nyligen skickats ut på remiss. Ett av målen handlar om textilier, i synnerhet kläder.

­– Jag tror att många konsumenter inte har en aning om de enorma resurser som krävs för att producera till exempel en t-shirt. Att det behövs upp till fyra kilo kemikalier och 4 000 liter vatten, säger Yvonne Augustsson, sakkunnig på Naturvårdsverket.

En del i förslaget handlar om att informera folk om varför det är bra att materialåtervinna och återanvända i stället för att slänga kläderna i soporna. Klädproduktionen kräver stora resurser i form av vatten, energi och kemikalier och orsakar utsläpp med negativa hälsoeffekter i både produktionslandet och i Sverige.

Det gäller också att få människor att tänka till innan de köper nytt. Yvonne Augustsson hoppas att mer information även ska leda till nya affärsmodeller som bland annat re-design, leasing och klädbibliotek.

Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås, var 2011 med och gjorde den rikstäckande SOM-undersökningen. Den visade att 46 procent av de som svarade ibland slänger hela kläder i soporna. Hon har också varit projektledare för det nyligen avslutade forskningsprojektet ”Återanvändning och återvinning av kläder”. Där förvånades hon över gapet mellan människors miljövänliga attityder och deras faktiska beteende.

– Även om folk har en positiv inställning till att agera miljövänligt så gör de inte alltid det beträffande klädkonsumtion, förmodligen för att de inte är medvetna om kopplingen mellan klädkonsumtion och påverkan på miljön, säger Karin M. Ekström.

Hon efterlyser en ökad medvetenhet hos människor om hur de köper kläder av bättre kvalitet som håller längre och kan återanvändas. Det behövs också information om hur vi vårdar, lagar och syr om.

I etappmålet för textilier vill Naturvårdsverket fördubbla återanvändningen till 2020. Och då skulle vi ändå ligga efter Danmark som i dag samlar in och återanvänder 46 procent. Enligt Yvonne Augustsson måste det bli lätt för medborgarna att lämna in sina plagg, och därför vill Naturvårdsverket att det ska finnas bra insamlingssystem senast 2018.

– Ett förslag är att människor ska kunna lämna kläder vid återvinningsstationer eller -centraler, precis som med glas eller tidningar. Samarbeten mellan olika aktörer som kommuner, avfallsbolag, butiker och producenter skulle också kunna utvecklas.

Enligt forskningsprojektet ”Återanvändning och återvinning av kläder” sker textilåtervinning och återanvändning på många sätt i dag. Bland annat genom kemisk och mekanisk återvinning samt re-design, klädbytardagar och lånegarderober. Andrahandsmarknaden domineras av välgörenhetsorganisationer även om företag på senare tid har börjat engagera sig mer.

Forskarna pekar dock på en hel del problem, som till exempel hur olika material ska separeras eftersom till exempel bomull och polyester återvinns på olika sätt. Det är också svårt att få till återvunna fibrer av tillräckligt god kvalitet.

Karin M. Ekström ser så kallad ”fast fashion” som ett stort problem för en hållbar handel med kläder.

– Det består av kollektioner med korta livscykler, begränsad upplaga och låga priser. Kostnaden att ersätta ett plagg som slängs är låg för konsumenten.

I dag återvinns nästan inga kläder alls och hälften av 15 kilo textilier som konsumeras varje år går till förbränning. I sitt förslag sätter Naturvårdsverket som mål att 25 procent av det som sätts på marknaden ska materialåtervinnas 2020. Enligt Yvonne Augustsson behövs det investeringar, forskning och teknikutveckling för att det ska bli verklighet.

– Processen är arbetsintensiv och dyr på grund av allt blandmaterial som måste separeras och att någon måste ta bort alla accessoarer, dragkedjor och knappar.

Naturvårdsverket vill också få bort de farliga ämnen som förekommer i nyproducerade kläder till år 2020. Därför föreslås att ett producentansvar ska införas.

– Det behövs utredas närmare hur det skulle kunna utformas, om det till exempel ska vara obligatoriskt eller frivilligt. Det finns frivilliga initiativ i dag och det är viktigt att vi inte hämmar nya sådana.

Är Naturvårdsverkets mål realistiska?

– Ja, det tror jag. Varför skulle vi inte klara att samla in och återanvända 40 procent när Danmark klarar 46? Den svåra nöten är materialåtervinningen till ny textil och då framför allt tekniken. Det finns flera pågående initiativ, men de är inte utvecklade i större skala.