– OS är ett rån mot landet. Den enorma mängd pengar som läggs på spelen hade kunnat investeras på mycket mer välbehövliga saker. Spelen kommer inte folket till gagn, de syftar bara till att legitimera regimen och stärka Putins diktatur.

Den ryska regissörsduon från det anarkistiska filmkollektivet Gogol’s Wives skräder inte orden när Fria träffar dem vid Göteborgs filmfestival.

I filmen får vi följa aktivisterna i Pussy Riot från gruppens bildande och tidiga aktioner fram till att tre av dess medlemmar döms till två års straffarbete för den uppmärksammade ”punkbönen” i Frälsarkatedralen i Moskva i februari 2012. Regissörerna och aktivisterna har känt varandra i flera år från den alternativa konstscenen i Moskva.

– När de bildade Pussy Riot följde vi med och filmade aktionerna. Ingen av oss trodde då att de skulle vara världskända inom några år och klippen skulle bli en film som skulle dra fulla hus och prisas på filmfestivaler i Europa.

Att vara medieaktivist i Ryssland har ett högt pris.

– Vi grips nästan varje gång vi filmar. Polisen slår sönder våra kameror, vi attackeras av religiösa grupper och vi måste vidta omfattande säkerhetsåtgärder.

Gogol’s Wives har blivit mästare på att smygfilma och att snabbt gömma minneskort i lönnfack i skorna när de grips.

– För att vara medieaktivist i Ryssland är det viktigt att man går till gymmet och har bra kondition, för man måste springa från polisen väldigt ofta, säger de lite skämtsamt. Men tillägger allvarligt:

– Vi står under ständig övervakning, har misshandlats och pistolhotats av polisen.

I filmen visas unika bilder inifrån en polispiket och i häktet. Men för Gogol’s Wives spelar det ingen roll om de filmar inifrån fängelset eller ute i det fria.

– Den enda skillnaden mellan att filma i en cell och i friheten är att det finns mer utrymme där ute. Ryssland är ett enda stort fängelse.

All officiell media i Ryssland är statskontrollerad eller tillämpar självcensur och det finns ytterst få oberoende mediekanaler. Landet ligger på plats 148 av 179 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex och är enligt organisationen CPJ världens tredje farligaste land för journalister att arbeta i. I den fientliga miljön kämpar små kluster av medieaktivister med att sprida sina texter och filmer via Twitter och Youtube.

– Men det är svårt att nå ut i ett land där 90 procent av befolkningen får alla sina nyheter från tv och tidningar.

När Pussy Riot planerade aktionen mot katedralen var de väl medvetna om att de tog en stor risk. De räknade med det sedvanliga straffet på två veckors fängelse, men kunde inte föreställa sig att de skulle få två års straffarbete. Att de straffades så hårt beror enligt Gogol’s Wives på att Putins relation till kyrkan är extremt känslig.

– Många ryssar är ortodoxa. För att befästa sin makt försöker Putin skapa en koppling mellan hans politik och den ortodoxa kyrkan. Bilden av Putin tändandes ett ljus i katedralen pumpas ständigt ut i ryska medier.

Frälsarkatedralen är världens högsta ortodoxa katedral och är en symboliskt laddad plats.

– I katedralen möts pengar, tro och makt. Att då som Pussy Riot gjorde sjunga ”Moder Maria släng ut Putin” är otroligt provokativt och ett slag riktat rakt mot systemets hjärta.

– När aktionen sedan spreds över världen på Youtube gick makten till motattack för att visa att den här sortens aktioner är oacceptabla.

En av de tre dömda, Jekaterina Samutsevitj, lyckades få sitt straff kortat till sex månader men de andra två, Nadezjda Tolokonnikova och Maria Aljochina, fick utstå över ett år av hårt straffarbete. Med endast några månader kvar av sina straff gavs de, tillsammans med flera andra politiska aktivister, oväntat amnesti i december 2013.

Att de släpptes precis innan OS är ingen tillfällighet menar Gogol’s Wives.

– Putin gör allt han kan för att politiska frågor inte ska tas upp under spelen. Han vill inte att några protester och bojkotter ska förstöra festen.

– Men när spelen är slut och medierna har åkt hem så kanske han fängslar dem igen. Vem vet, i Ryssland kan vad som helst hända.

Gogol’s Wives hoppas att de som deltar i OS – idrottare, besökare och media – vågar genomföra protester. Några stora ryska protester i Sotji är inte att vänta, det är omöjligt för regimkritiker att ens ta sig in i staden.

– Säkerheten är rigorös och det är förbjudet att demonstrera i Sotji. Det finns en park 16 kilometer utanför staden där man får demonstrera, men den ryss som vågar göra det kommer säkert utsättas för hårda repressalier.

Efter att ha sett ett uppsving för några år sedan är den ryska oppositionen i dag tillbakatryckt. Många ledande aktivister har gripits och i den breda massan råder en politisk depression, menar Gogol’s Wives.

– Folk är frustrerade eftersom det är så svårt att förändra något i Ryssland. Men vi hoppas att folk inspireras av vad som händer i Ukraina.

– Vi kan inte sitta och vänta på att massorna ska vakna och göra uppror. Motståndet måste inte ske i stor skala, varje person kan göra något – skriva en dikt, göra en film, sätta upp an affisch eller vad som helst. Allt är bättre än inget.

En av de mest akuta frågorna är enligt Gogol’s Wives de homofientliga lagarna som har införts på senare tid i Ryssland.

– Hbtq-personer är den mest förtryckta gruppen i Ryssland i dag. Läget är väldigt allvarligt, de som vågar manifestera för hbtq-rättigheter kommer troligen att först misshandlas på gatan och sedan fängslas. Hbtq-personer tvingas leva med en ständig risk för att mördas.