Debatt


Sofie Möller och Matilda Fredholm
  • Barnkonventionen har bland annat diskuterats i samband med barnfattigdom. På bilden Tapio Salonen som presenterar den årliga rapporten om barns ekonomiska utsatthet.
Skånes Fria

Slå vakt om barns rättigheter

Trots att FN:s barnkonvention antogs redan 1989 – för mer än 20 år sedan – är kunskapen bristfällig. Både i Sverige och internationellt. Det är hög tid att vi lär oss. Det skriver två gymnasieelever från Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg i veckans debatt.

Du ska få uttrycka din synpunkt, du ska ha rätt till en utbildning och sjukvård. Du ska vara lika mycket värd som alla andra, du ska inte utsättas för våld och du ska inte bli inblandad i brottsliga verksamheter. Visste du att barn har dessa och många fler rättigheter? Visste du att dessa rättigheter är en del av FN:s barnkonvention från 1989? Om inte, är du långt ifrån ensam. Trots att mer än tjugo år har gått och konventionen ska gälla över hela världen ser man i dag bristande kunskap i Sverige kring dessa viktiga rättigheter. Det är hög tid att allmänheten efter tjugo år äntligen får veta vad barnkonventionen faktiskt är för något.

Vart femte år granskar FN:s barnorgan Unicef de länder som skrivit på barnkonventionen. Sverige blev granskat senast 2009. Då gavs kritik för att endast vart femte barn i åldrarna 11–14 år kände till barnkonventionen och man rekommenderade Sverige att skapa en medvetenhet kring barnkonventionen, hur den övervakas och genomförs.

Vi ville under hösten 2013 få en uppfattning av vad samhället vet kring några av världens viktigaste rättigheter. Vi tog saken i egna händer och lät 33 personer i åldrarna 10–75 genom enkäter berätta vad de vet om FN:s barnkonvention. Svaren visade, som befarat, att kunskapen om barns rättigheter tyvärr är mycket bristande. Även förståelsen för konventionens roll och innehåll i samhället är låg, något vi anser måste förändras. Utöver enkätundersökningen gjorde vi även en jämförelse av hur barnkonventionen används i Tyskland respektive Sverige och har då kunnat konstatera att arbetet med barnrättsfrågor kritiserats i båda länderna. Enligt den tyska regeringen måste barn och unga själva få intresse för barnkonventionen så att barnen kan hjälpa till att se samhällets brister gällande barnrättsfrågor. Allt detta ser vi som ett tecken på att barnkonventionen behöver uppmärksammas i båda länderna och även internationellt.

På frågan ”Tycker du att det är bra att det finns speciella rättigheter för barn?” svarade ett barn i åldern 10–12 år: ”Absolut! Barn kan ju inte skydda sig lika bra som vuxna. Barnen är också speciella, de kan inte lika mycket om grejer som vuxna kan, och då är det bra om det finns speciella rättigheter för oss.” Barnen som svarade på vår enkät visade en tydlig medvetenhet om att vuxna har mer erfarenhet vilket gör att de får större ansvar för barnen, men många kunde även resonera klokt om huruvida barnkonventionen är avgörande för hur barn behandlas. Å andra sidan kan speciella rättigheter för speciella grupper i samhället göra att just de delarna får extra mycket fokus när det egentligen finns fler grupper i samhället som är utsatta. Trots detta är barnkonventionen ett faktum och ett behövligt hjälpmedel när barn behöver försvaras i fråga om deras rättigheter. Många internationella organisationer använder barnkonventionen som ett viktigt hjälpmedel juridiskt, men även för att kunna förklara och framföra syftet med det arbete man utför.

Det handlar om att ge och ta. Ta emot och lyssna på den kunskap vi får av regeringen, skolan och samhället för att sedan ge och föra vidare det vi lärt oss till våra barn, syskon och omgivning. Vi bär alla ett ansvar för att få samhället att fungera och för att alla ska behandlas rätt. Det är viktigt att komma ihåg att några inte kan göra allt för att kunskapen om barns rättigheter ska förbättras eller för att vi ska få det bättre i samhället. Efter vad vi har märkt är det dags att vi uppmärksammar barnkonventionen och dess viktiga roll i samhället och tillsammans har vi chansen att öka och förbättra vetskapen om samhällets viktiga regler.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Fria.Nu