40 procent. Så mycket ska växthusgaserna minska till år 2030 jämfört med nivån 1990 samtidigt som andelen förnybar energi ska öka till minst 27 procent. Så lyder förslaget till EU:s nya klimat- och miljömål som EU-kommissionen presenterade i onsdags. ”Ambitiöst och överkomligt”, beskrev kommissionens ordförande José Manuel Barroso målen som i alla fall gick längre än det utsläppsmål på 35 procent som flera kommissionärer förespråkade. Men den beskrivningen ifrågasätts ändå av den svenska miljörörelsen.

­– Vi sätter ju inte jämförelsen på vad andra mindre ambitiösa politiker säger utan vi bedömer det ju utifrån vad som krävs och då är det inte tillräckligt ambitiöst, säger Stefan Henningsson, klimatexpert på Världsnaturfonden WWF.

Konsekvensen blir att det nte är tillräckligt för att vi ska kunna stanna under två graders global uppvärmning, menar han.

– Det här är inte ett förslag som starkt ökar utsläppsminskningstakten i EU utan man lägger sig ungefär på samma takt som i dag och man lägger sig inte heller i linje med det beslut som finns att EU ska minska sina utsläpp med 80-95 procent till 2050.

WWF hade hellre velat se ett mål om 60 procent i utsläppsminskningar till 2030 och 45 procent förnybar energi. Henningsson vill också att målet om förnybart liksom 2020-målet ska vara bindande och att man bryter ner det på medlemsstatsnivå ­– inte att det ska gälla på EU-nivå som förslaget ser ut i dag.

– Vi har ju sett att målet för 2020 har haft stor effekt när man har brutit ner målen till nationell nivå. Man anpassar då politiska styrmedel på nationell nivå till de nya målen, som till exempel de gröna elcertifikaten i Sverige. Vi har väldigt svårt att föreställa oss hur det ska fungera med det här 2030-målet när det är taget på EU-nivå. Som vår energiminister har varit väldigt tydlig, som även kommissionen varit tydlig med, är att det förnybara energi-målet för 2020 har varit väldigt effektivt för att styra investeringar i förnybar energi. Det har även lett till hälften av utsläppsminskningarna i EU, så att man avtrubbar ett så effektivt styrmedel i det här förslaget är vi väldigt kritiska till.

Kommissionens förslag kritiseras också eftersom det till skillnad från 2020-målet saknar en målsättning för energieffektivisering. Samtidigt säger kommissionen att det nuvarande målet kommer att utvärderas under året och Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, är hoppfull.

– Att använda energin smartare är ofta det mest ekonomiskt smarta man kan göra. Nu får vi hoppas på att EU-parlamentet kan få ministrarna och EU-kommissionen på rätt tankar, säger han i ett pressmeddelande.

Miljöminister Lena Ek (C) har tidigare signalerat att hon vill se ett utsläppsmål som är högre än 40 procent och också varit tydlig med att Sverige kommer försöka sätta press på både kommissionen och parlamentet för ett mer ambitiöst mål. Men den svenska regeringen kritiseras för att inte ha gjort tillräckligt. Miljöpartiets talesperson Åsa Romson pekar på att åtta länder, däribland Tyskland och Frankrike, skickade ett gemensamt brev till kommissionen med högre krav inför beslutet om klimatmålen men att Sverige ställde sig utanför.

– Jag beklagar djupt att Fredrik Reinfeldt inte stått upp för klimatet i EU. Sverige behöver visa ledarskap för en stark klimatpolitik, som får flera globala aktörer att följa efter, säger hon i ett uttalande.

Stefan Henningsson håller med och säger att de inte har fått några tecken på att regeringen har försökt pressa kommissionen.

– Vi anser snarare att Sverige har varit otroligt passiva. Den svenska positionen har ju varit att man inte tar ställning till mer än ett klimatmål och inte heller vilken nivå på det klimatmålet som man vill se, vilket vi tycker har varit ett problem, säger han.

Samtidigt har Sverige sagt att man vill invänta kommissionens förslag innan man för fram sina åsikter och Lena Ek säger till TT att regeringen nu kommer analysera förslaget i detalj. Förhandlingarna kring klimatmålen fortsätter sedan på det kommande EU-toppmötet i mars. Stefan Henningsson hoppas att Sverige nu driver på för att få igenom mer ambitiösa klimatmål inför det avgörande klimattoppmötet i Paris år 2015.

– EU kommer precis som 2008 vara först med att lägga ett bud nu inför ett globalt klimatavtal. Med sin erfarenhet kan Reinfeldt vara smart i hur han går ut och få upp ambitionen i EU:s mål för att sedan använda det för att inte bara sätta press på andra länder, utan även kunna få andra länder att inspireras av Europa. Det är ju absolut inte för sent att hoppa upp på banan igen.