• Ingvar Wilhelmsson säljer ål två veckor per år. Traditionen att äta ål kring jul kommer att dö ut av sig själv, tror han.
Skånes Fria

Ålen nära utdöd – fortsätter ändå att fiskas och strimlas

Den svenska ålen är steget ifrån att dö ut, och inget tyder på någon ökning. Samtidigt är ålen fortfarande ett vanligt inslag på de skånska julborden. Fisket fortsätter och vattenverkens turbiner tar varje år död på tusentals yngel.

För två år sedan uppmärksammade Skånes Fria det hotade ålbeståndet. Vid ett besök vid fiskehoddorna i Malmö gick det, trots fiskeförbudet som infördes 2007, att hitta ål i så gott som varje bod. Inte mycket har ändrats sedan dess, den rökta ålen lyser fortfarande med sin närvaro hos försäljarna. Ingvar Wilhelmsson fiskar inte ål själv, men säljer ål två veckor kring jul.

– Jag tar bara in ål från lokala fiskare som har tillstånd. Det är säkert så att ålen är hotad, men det är viktigt att bevara de lokala fiskesamhällena så att fisket inte bara blir storskaligt.

Att han inte säljer ål under resten av året har att göra med att priset för att köpa in ål är så högt. Den ål han säljer ligger på runt 350 kronor kilot. Men efterfrågan finns där från kunderna ändå kring jul. En man som inte vill säga sitt namn berättar att han köper ål ibland.

– Det blir inte så ofta eftersom det är så dyrt. Men jag tycker om att ta en ålamacka när jag är i Köpenhamn.

I boden intill står Jimmy Carlsson, som också säljer ål till jul och midsommar.

– Om vi inte säljer lokalt fiskad ål så kommer det att komma in från andra länder. Det största problemet är de som trålar glasål utanför Sargasso och säljer som delikatesser i Spanien säger han.

Ellen Bruno, sakkunnig i hav, jordbruk och juridikfrågor på Naturskyddsföreningen håller inte med om att det största hotet mot ålen är fisket från södra Europa.

– Sverige och Tyskland är de länder som fiskar mest ål, och mycket av det som fiskas exporteras. Det är extra problematiskt, eftersom den ål som fiskas här är de vuxna ålarna, på sin väg tillbaka till Sargassohavet för att föröka sig.

Förutom fisket påverkar vattenkraftverken ålens överlevnad till stor grad. När ålen simmar genom floder och sjöar ner mot Sargassohavet måste de passera vattenkraftverkens turbiner, där mellan 70 och 90 procent strimlas sönder.

För tre år sedan – 2010 – tecknades ett avsiktsavtal mellan dåvarande Fiskeriverket och sex svenska vattenkraftföretag, som gick ut på att verka för att 40 procent av ålen skulle överleva passagen. Under projektet Krafttag ål arbetar man dels med praktiska åtgärder och dels med forskning. Eon är ett av de företag med kraftverk i Skåne som är med i projektet. De har valt att fokusera på att i samarbete med fiskare transportera ålyngel i lastbilar förbi turbinerna.

Däremot har de ingen strategi för att skydda den redan vuxna ålen på sin vandring.

– Den vuxna ålen kan ha svårt att ta sig igenom turbinerna, men det är så lite ål som vandrar den här vägen så vi har inte satt in några åtgärder för att skydda den, säger Eons miljöchef Johan Tielman, som inte kan säga hur mycket ål som dör i deras turbiner varje år.

Skånska Energi som har kraftverk i Rönne å är inte med i projektet, men har även de avtal med lokala fiskare som med lastbil fraktar ålen från Klippantrakten och släpper ut den i Ringsjön, efter kraftverken.

– Det här är den metod som vi tycker fungerar bäst i nuläget. Förra året fraktade vi 800 ålar på det sättet. Sen är det alltid en del som vi inte lyckas fånga upp, där en del kommer igenom turbinerna och en del inte, säger Krister Ström som är verksamhetschef.

Ellen Brune menar att de metoder som kraftverken använder sig av inte är tillräckliga. Hon menar att mer effektiva sätt att skydda ålen skulle vara att sätta upp galler så att ålen tar en annan väg förbi turbinerna, eller att helt enkelt stänga av turbinerna de få sommarnätter på året då man vet att ålen vandrar.

– Att betala fiskare för att frakta förbi ålen är en åtgärd som inte kostar särskilt mycket. Så länge det inte finns några statliga krav och insatserna är frivilliga så väljer man den billigaste metoden, och många kraftverk gör ingenting alls.

Fakta: 

Den långa färden

När ålen är redo att reproducera sig simmar den hela vägen ner till Sargassohavet i Västindien. Ålynglen, som även kallas glasål, sprider sig sedan över hela världen med havsströmmarna. När den vandrar upp i sötvatten övergår den till gulål och inför den förmodade vandringen till Sargassohavet, övergår ålen till sin slutform, blankål eller silverål.

Källa: Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen i Skåne, Krafttag ål

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kooperativ vård lockar patienter

Patienterna strömmar till Sveriges första medlemsägda vårdcentral i Sollefteå och nu finns planer på att bygga ett sjukhus.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu