• På Island förbjöds bältesläggning år 1933. Nu reser journalisten Linda Weichselbraun och föreläsaren Anneli Jäderholm dit för att visa Sverige att det finns andra metoder.
Göteborgs Fria

"Bältesläggning ger trauman"

Inom svensk psykiatri används den kontroversiella metoden att spänna fast patienter. Men i Island är det förbjudet sedan 30-talet. På söndag reser Anneli Jäderholm och Linda Weichselbraun till Reykjavik för att studera hur man gör där.

– Föreställ dig att du ligger på en kall brits, med remmar runt händer, midja och fötter, med benen i sär, och detta när du mår som allra sämst.

Så beskriver föreläsaren Anneli Jäderholm hur det känns att utsättas för så kallad bältesläggning.

Senast var sommaren 2012. Anneli Jäderholm skulle till Almedalen för att delta i en paneldebatt med representanter för Socialstyrelsen. Men så blev hen sjuk och åkte in på Östra sjukhuset. Där spändes hen fast i en bältessäng, och fick telefon- och besöksförbud.

– När jag försökte berätta att jag behövde ringa Socialstyrelsen angående paneldebatten, trodde de att jag var ännu sjukare och hade vanföreställningar.

Totalt bältades Anneli Jäderholm fyra gånger under vistelsen på Östra sjukhuset.

– Sedan släpptes jag ut i än värre skick än när jag kom in. Bältesläggning är traumatiserande. När jag har en thriller i mitt huvud så mår jag inte bättre av att vara fastlåst, då ökar skräcken och jag kan framstå som mer aggressiv, men egentligen är jag rädd och ledsen. Fokus borde istället vara på allt som kan lugna.

Anneli Jäderholm kände att det fick vara nog med bältesläggningar och tillsammans med journalisten Linda Weichselbraun reser hen därför på en studieresa till Island på söndag. Där förbjöds mekaniska tvångsmedel år 1933.

– På Island har de utvecklat en vårdtradition där de inte behöver bältesläggningar, nu ska vi ta reda på vad de gör istället, säger Linda Weichselbraun.

Förhoppningen är att finna positiva exempel, men de kommer även att prata med patienter för att se om andra kränkande åtgärder används istället. Tvångsmedicinering och isolering är precis som i Sverige tillåtet inom isländsk vård, och frågan är hur dessa metoder används och upplevs av patienterna.

Bältesläggning är en kontroversiell metod, konstaterar Herman Holm, överläkare inom psykiatrin i Skån och delprojektledare för Sveriges Kommuner och Landstings projekt ”Bättre vård – mindre tvång”.

– Det är en skyddsmetod, ibland omtalas det som en behandlingsform, men det är ingen behandling. Det är ett sätt att skydda någon från att göra sig själv eller andra illa.

Bekymmersamt är att kvinnor under 35 år med diagnosen personlighetsstörning är kraftigt överrepresenterade när det gäller fastspänning, gruppen utgör var tredje fall.

– Diagnosen kännetecknas av hög ångestnivå och ibland självskadebeteende, det är ett stort problem att de här patienterna så ofta utsätts för fastspänning. Det finns nyare behandlingsformer, säger Herman Holm, som berättar hur dialektisk beteendeterapi, DBT, brukar hjälpa patienter att hantera sitt självskadebeteende så att sjukhusvård inte behövs.

– Men än så länge finns det få platser.

Projektet ”Bättre vård – mindre tvång” visar också att det går att minska fastspänningar genom alternativa metoder. De senaste fyra åren har 200 team från olika vårdavdelningar arbetat med att mäta sitt användande av tvångsåtgärder.

– Många har kunnat visa att det går att drastiskt minska tvångsåtgärderna – flera har lyckats halvera dem, säger Herman Holm.

Exempel på alternativ är lugnande samtal, ett fotbad, att slå på en madrass, att få skrika eller att vara i ett så kallat lugnt rum där man får lyssna på självvald musik.

Nu är förhoppningen att Islandsresan ska bidra med ytterligare kunskap.

Resultatet presenteras på konferensen Akutpsykiatri 2014 i slutet av januari i Stockholm.

Fakta: 

Bältesläggning förbjudet i Island

• Fastspänning, eller bältesläggning som det ofta kallas, har förekommit inom psykiatrin i Sverige sedan 1800-talet.

• Metoden används nu i de flesta europeiska länder, utom i Storbritannien, Holland och Island.

• På Island förbjöds bältesläggning år 1933, då psykiater Helgi Tómasson tog strid genom att bränna upp tvångströjor. De sista exemplaren av tröjor och kedjor är nu museiföremål och går att skåda på Alltinget, den isländska riksdagen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Patienter vittnar om kränkningar i vården

Förra veckan anmäldes Västra Götalandsregionen för diskriminering av en patient som är transperson. Det är ingen unik händelse. Få anmäler, men GFT har haft kontakt med flera transpersoner som vittnar om kränkningar – och som kräver att alla patienter får ett värdigt bemötande.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu