Debatt


Jan-Erik Gustafsson Gösta Torstensson
  • En ny lag ska göra det möjligt att undanta dokument med EU-koppling från offentlighetsprincipen.
Fria Tidningen

Stoppa begränsningen av offentlighetsprincipen

Nu hotas medborgarnas möjlighet till insyn trots löften om motsatsen under folkomröstningskampanjen om EU-medlemskapet, skriver Jan-Erik Gustafsson och Gösta Torstensson.

Om några veckor väntas riksdagen klubba en ny lag som gör det möjligt för myndigheter att hemligstämpla dokument med EU-koppling. Den nya lagen, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2014, innebär en begränsning av den svenska offentlighetsprincipen, som gör det möjligt för vem som helst att läsa brev, e-post och dokument hos myndigheter.

Bland riksdagspartierna är det endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet som har reserverat sig mot lagförslaget.

Återigen har det politiska etablissemanget svikit sina väljare. Inför folkomröstningen garanterade de att den svenska offentlighetsprincipen inte skulle hotas av inträdet i EU. ”Offentlighetsprincipen har inte varit föremål för förhandlingar med EU, och kommer att vara kvar vid ett EU-medlemskap.” Så lät det i Utrikesdepartementets propagandaskrift ”EU-avtalet“ 1994

Faktum är att EU aldrig har godtagit den svenska offentlighetsprincipen. Sverige avgav en deklaration, som slog fast att ”Offentlighetsprincipen /…/ och grundlagsskyddet för meddelarfriheten, är och förblir grundläggande principer som utgör en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv.”

Men EU-länderna godtog inte denna skrivning. I anslutningsfördraget bemöts det med att ”unionens nuvarande medlemsstater noterar att Sverige avgett en unilateral förklaring om öppenhet och insyn. De förutsätter att Sverige som medlem i Europeiska unionen kommer att fullt ut följa gemenskapsrätten i detta avseende.”

I dag är mer än hälften av all lagstiftning som sker i Sverige en direkt följd av åtaganden och beslut inom EU. Den nya lagen innebär att uppgifter i alla allmänna handlingar som svenska myndigheter fått från utlandet och som tillkommit inom ramen för ett EU-samarbete kan sekretessbeläggas. Förra året slog Konstitutionsutskottet larm om att regeringen har drivit igenom 69 ändringar av sekretesslagen sedan 2009.

Offentlighetsprincipen är ett tydligt exempel på hur det EU-frälsta politiska etablissemanget lurade en knapp majoritet av svenska folket att rösta ja till EU. Folkrörelsen Nej till EU kräver en ny folkomröstning om EU – nu när vi har facit i hand.

Folkrörelsen Nej till EU

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu