Debatt


Bisse Hultin
  • Nedmonteringen av fritidshemmen har pågått sedan 90-talet. Att fortsätta spara pengar på barnens bekostnad är ohållbart, skriver Bisse Hultin.
Göteborgs Fria

”Som vi hanterar barnen formar vi framtiden”

Det är numera helt normalt att man på våra fritidshem är en pedagog på drygt 20 barn, oavsett vilka behov barnen i gruppen har. Detta är en ohållbar situation som måste åtgärdas, skriver Bisse Hultin, fritidspedagog.

Det finns ett uttryck som säger: ”Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn”. Det är så sant. Barn behöver vuxna omkring sig. I dag är det till stor del fritidshemmet som är den ”byn”, eller skulle kunna vara. Alla barn är på fritids, och de växer och utvecklas hela tiden. Barn är kompetenta. De skaffar sig strategier för att klara sin verklighet. Därför är det så viktigt med närvarande vuxna, som med ögon och öron, sin livserfarenhet och pedagogik, styr upp och stöttar, ger barnen möjlighet att utveckla, för dem helt naturliga empatiska sidor.

En helt vanlig barngrupp behöver vuxnas närvaro och stöd i sin utveckling. En del barn behöver, av olika skäl, mer stöd än andra. Om vi lämnar barnen i sticket kan det blir en väldigt tuff miljö, lite i stil med den klassiska filmen Flugornas herre om det vill sig illa. I de stora barngrupperna blir barnen hänvisade till varandra. Det smyger sig in rädslor mellan dem, en rädsla för att hamna i kläm. För att leva, eller överleva sin vardag, skaffar de sig strategier för att klara sig. Ett mer eller mindre hårt klimat utvecklas. I vissa fall, och i områden där barnen har stort behov av närvarande vuxna, blir det rena katastrofen!

Fritidspedagogerna har en nyckelroll när det gäller sköra barnfamiljer. Med rätt förutsättningar skulle fritidshemmet och kontakten med hemmet kunna innebära en stor skillnad för barn som behöver stöd. Fritidspedagogen känner familjen och ser tendenserna till framtida problem för barnet redan i tidig ålder, långt innan de blir föremål för socialtjänstens insatser.

Barnen är framtiden. Som vi hanterar barnen formar vi framtiden. Om vi lämnar barnen i sticket riskerar vi ett hårt socialt klimat och ökat våld i samhället. Nedmonteringen av fritidshemmen har pågått sedan 90-talet. Med viss fördröjning ser vi effekterna av fritidshemmens minskade resurser ute i samhället. Nu skördar vi frukterna av den dränerade verksamheten för barn och unga. Det ökade våldet och dödsskjutningarna i Göteborgs förorter är ingen slump!

För att vända skutan krävs stora insatser och ett långsiktigt arbete. Det kommer att krävas pengar, men det är ingenting i jämförelse med att låta bli. Det handlar om människosyn och faktiskt om långsiktig ekonomi. Det handlar om hur vi har det och vilket samhälle vi i framtiden ska leva i.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu