Om barn och unga räknas bort har ungefär hälften av personerna i registret varit misstänkta för brott eller förekommit i belastningsregister. Det enligt Skånepolisens egen stickprovskontroll av 1 235 personer av de totalt 4 700 som förekommer i registret. Att 626 personer förekommer i misstanke- och belastningsregistret motiverar att uppgiftsinsamlingen varit så omfattande, skriver Skånepolisen i sin granskningsrapport som har överlämnats till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, SIN.

Enligt rapporten är uppgiftsinsamlingen inte grundad på släktskap och etnicitet utan för att klarlägga kriminella nätverk. Sådan insamling kan få effekten att det finns flera enskilda som tillhör en viss nationalitet eller en etnisk grupp i en uppgiftssamling, står det i rapporten. Att det finns ungefär 1000 barn under 15 år med i registret försvarar polisen med att barnens identitet kan ha behövts för att klarlägga enskilda vuxna personers identitet.

– Det finns barn i registret som är både gärningsmän och brottsoffer. Vi behöver registrera dem för att kunna identifiera de som använder sig av falsk identitet, säger Monica Nebelius, chefsjurist vid Skånepolisen, till SVT Nyheter.

Gustav Demetri-Friberg, ordförande i Zigenska kulturhistoriska föreningen, är inte så insatt i rapporten men han tror inte på förklaringen att registret inte bygger på etnicitet.

– Jag tror fortfarande att de har gjort det här för att det handlar om zigenare eller romer, säger han, som själv har polisanmält Skånepolisen på grund av registret.

Han säger att det framförallt är omfattningen av registret som får honom att tveka. Om det till exempel hade rört sig om ett register med 100 personer istället som alla har begått brott och råkat vara romer hade han kunnat förstå det.

– Det är mängden som gör att jag inte tror på det. Det bor inte så många svenska zigenare i Sverige och det här registret berör nästan 5000 personer.

Artisten och debattören Hans Caldaras är också skeptisk till Skånepolisens granskningsrapport.

– Jag måste säga att det var vad jag hade väntat mig eftersom polisen har utrett det här själva. Det handlar bara om att rädda deras eget anseende, säger han.

Han håller fast vid att det bör inrättas en oberoende kommission som får i uppdrag att utreda omständigheterna kring registret och också granskar om det kan finnas liknande register på andra myndigheter. Det krävde också romska företrädare när de träffade justitieminister Beatrice Ask och integrationsminister Erik Ullenhag för några veckor sedan.

– Den linjen ville inte Ask gå på utan hon tycker att polisen ska utreda sig själva. Men det här handlar om en politisk fråga och inte bara en polisiär fråga. Det handlar också om respekt. De låter oss vara med på ett möte och säga vad vi tycker och sedan använder de det som alibi, att de ändå har låtit zigenarna komma till tals, utan att ta hänsyn till våra önskemål och krav.

Gustav Demetri-Friberg säger att han nu inväntar SIN:s utredning men han tycker också att det borde göras en helt oberoende utredning.

– Men det viktiga nu är att vi först väntar och ser om något olagligt har ägt rum och får mer klarhet i varför registret skapades. Om det är brottsligt ska de ansvariga poliserna få sitt straff. Men när det gäller skadestånd som många pratar om så får vi ta det senare när det här är utrett, säger han.

Han säger att oron bland hans vänner och familj som byggdes upp när avslöjandet om registret kom inte har avtagit utan snarare blivit värre.

– Jag känner en stor uppgivenhet bland vänner och familj som känner att de har fått bekräftat det de har vetat hela tiden och nu undrar de vilka fler register som finns. Då menar jag inte fram till 1996 när Zigenarsektionen las ner utan från 2011 och 2012.