I augusti gick Sametinget för första gången ut tydligt i ett gemensamt uttalande till regeringen och krävde att all prospektering och alla nya undersökningstillstånd ska stoppas. Droppen för många blev när regeringen en vecka tidigare beslutade att ge klartecken för gruvprojektet i Rönnbäcken, Västerbotten, som innebar att regeringen valde gruvindustrin före rennäringen i en avvägning mellan de båda riksintressena. Nu har snart två månader gått men fortfarande har Sametinget inte hört någonting från regeringen.

– Vi har inte fört någon dialog med regeringen än. Vi har skickat det här brevet med våra krav till regeringen men vi jobbar fortfarande för att få till ett möte, säger Ol-Johán Sikku, vägvisare för partiet Min Geidnu och ordförande i Sametingets näringsnämnd.

Förra året öppnade tre nya gruvor i Sverige och i dag sker gruvprospekteringar på ett 100-tal platser runtom i Sverige. Regeringen räknar med att vi kommer fördubbla antalet gruvor inom tio år vilket ska skapa tusentals arbetstillfällen. Men det ökade intresset för svenska mineraler har lett till en konflikt mellan naturhänsyn och urfolksrätt mot arbetstillfällen och en levande glesbygd. På lördag hålls en stor demonstration i Stockholm i protest mot regeringens gruvstrategi med krav på att minerallagen ska skrivas om. Demonstranterna har stöd från både Diskrimineringsombudsmannen, DO, och FN:s rasdiskrimineringskommitté som gått ut med att de vill se en förändrad lagstiftning som ger samerna större inflytande över sin mark. Men från politiskt håll är det endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet som vill se en förändrad lagstiftning.

– Det behövs nya riktlinjer för Bergsstaten, en skärpning av minerallagen och att miljöbalken kommer in tidigare i processen än tidigare, säger Kent Persson (V), ledamot i näringsutskottet som inte vill att Bergstaten ska kunna bevilja undersökningstillstånd i områden som är klassade som naturreservat, Natura 2000-områden, världsarvsområden eller kärnområden för renbete.

Miljöpartiet vill bland annat införliva ILO-konventionen 169 om urfolksrättigheter.

– En konsekvens av det blir att minerallagen och miljöbalken måste ändras så att samerna får möjlighet till mer inflytande i frågan om gruvprojekt, säger Jonas Eriksson (MP), ledamot i näringsutskottet.

I början av oktober hölls en debatt om mineralpolitiken i riksdagen på initiativ av Miljöpartiet. Då konstaterade näringsminister Annie Lööf (C) att vi har starka demokratiska institutioner och en stark miljölagstiftning som gör att mineralutvinningen kan ske på ett hållbart och effektivt sätt. När det gäller kritiken mot att gruvindustrin hotar rennäringen sa Lööf att hon inte håller med om att de båda intressena inte kan samexistera.

– Gruvnäringen tar ungefär en halv promille av Sveriges yta i anspråk och renbetesområdet omfattar halva vårt land. Jag är fullt övertygad om att det går att hitta samförståndslösningar och villkor som gör att gruvnäringens påverkan på rennäringen kan hållas på en acceptabel nivå, sa hon under debatten.

Ol-Johán Sikku ger inte upp. Han kommer fortsätta arbeta för att få till ett möte med regeringen.

– Nu ska vi först försöka boka ett möte med departementet och skapa en dialog med dem. Det är den vägen vi kan gå nu.